Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Lefnadsteckning öfver Arvid Ahnfelt, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författarepseudonym. Strömbäck var väl ingen
arkivspecialist och som öfversättare hade han väl också mera af
tidningsmannens rutin än af diplomatens; men ensidigt och
därigenom orättvist var ändå det ytterst våldsamma angrepp,
hvarmed »Historisk tidskrift» från uteslutande arkivalisk
amanuenssynpunkt kastade sig öfver — Ahnfelts förläggare,
som till trycket befordrat ett sådant opus. För Ahnfelt
blef Strömbäcks medverkan vida dyrbarare, än beräknadt
var, ty arbetet uttänjdes till ett omfång långt utöfver det
tillämnade. Sålunda skref han till denne (15 nov.): »Så länge
det gälde det ursprungligen öfverenskomna, 15 ark, skickade
jag med omgående hvad du begärde. När det började
öfverstiga, har jag flera gånger fåfängt bedt dig göra en
beräkning öfver fortsättningen. Jag har, då det sända öfverstigit
20 ark, förklarat, att jag väl skulle mottaga lite till och att
jag hoppades kunna åstadkomma ännu något penningar.
Men jag har därjämte bedt dig att icke forcera allt för
mycket och att icke, med försummande af dina
korrespondenser, sätta allt på ett kort. Detta företag, som du sjelf
i bref till mig kallat »slaftjensten i Chancery Lane» hade
jag aldrig anmodat dig om. Det var du sjelf, som anhöll
därom. Jag hade afskrifvare till mitt förfogande, genom
Bræksted, och det kunde gått för sig lika så bra i London
som i Paris.»
Genom kompileriug från olika tryckkällor tillkommo
arbetena »Från Europas hof» (började 1883) samt »Ryska
afslöjanden» (1885). Under någon tids vistande i Petersburg
anlitades därefter ryska arkivalier, företrädesvis Suchtelens
samlingar; åtskilligt däraf, både af politiskt och
literaturhistoriskt intresse, publicerades i Dag. Kr. I arbetet: »Två
krönta rivaler» (1887), hvilket stälde Karl Johan i den af
Crusenstolpe presumerade belysningen, styrkte han sin
uppfattning med en mängd förut okända eller ofullständigt kända
bref och aktstycken. Förlidet år utkom hans sista arbete,
»Herskarmakt och själssjukdom», hvilket framstälde, efter i
München gjorda studier, den konstvurmande, olycklige
konung Ludvig II:s bizarra lefnadssaga.
Äfven i tidningspressen gjorde Ahnfelt sina inlägg,
ibland rätt oväntade, någon gång hemlighetsfulla. Båda
delarne var fallet med en artikel i Aftonbladet (för den 14
april 1883), där Hedins arbete om »latinherraväldet» skarpt
nagelfors. Artikeln väckte uppmärksamhet; man antog den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
