Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Franska insatser i svenska kulturen, af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
bildat en förborg mot Germaniens vildar, kommo de nya
barbarerna från norr.
Marseillaren Pytheas, en af de äldsta geografer, hade
redan 300 år före Kristus gifvit skildringar af Skandinavien,
och Norrmännen, som de nya inkräktarne kallades, voro
sålunda icke alltför obekanta för frankerkonungarne.
Bland norrmännen kunna vi medräkna svenskarne utan
att behöfva gifva flere skäl för deras närvaro, än man
numera ger för deras frånvaro, och vi skulle äfven från
eröfringen af Blois, Tours, Amboise, Nantes, Bordeaux,
Toulouse samt brandskattningen af Paris kunna räkna första
beröringen mellan Sverge och Frankrike. Men hade
nordmännen intagit Frankerlandet med eld och svärd, så
er-öfrar å sin sida den för tillfallet besegrade det fjärran
barbarerlandet i korsets tecken, och Sverge mottager dopet
och evangelium från Frankrike, ty Ansgarius var hemma
från Picardie, född af frankiska föräldrar och utsänd af
ärkebiskopen i Reims, Ebbo, och på Ludvig den frommes
tillskyndan. Och liksom Frankrike sände de första
missionärerna till Sverge, blef det äfven senare från samma land,
som de första klosterstiftelserna kommo att anläggas, ty
Alvastra och Nydala grundades af cistercienser från Citeaux
vid Dijon. I Skåne der Premontré satte en afläggare vid
Wä finna vi en fransk abbé vid namn Gilbert, och i Tomarp
residerar Sankt Bernhards vän biskop Eskil hvilken skall
ha tagit munkar direkt från Clairvaux. Ett enda kloster
afsatte La Grande Chartreuse i Sverge och detta blef Pax
Marrae eller Mariefred i femtonde seklet. Det Svenska
diplomatariet bevarar ännu skrifvelser från moderklostren
i Frankrike, och bland de mest berömda brefskrifvarne
träffas Abbén Pierre i Celles, biskop Stefan i Toumai,
Pierre i Reims, och sjelfve Helige Bernhard i Clairevaux.
Rom har under tiden blifvit sätet för kristenhetens
öfversteprest, som derifrån utfärdar bullor och dekret, men
det är i Paris och vid dess universitet, som den veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
