Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Franska insatser i svenska kulturen, af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapliga teologien och filosofien togo boplats.
Universiteten i Paris och Bologna voro Europas första högskolor
och det är till Paris de första svenska studenterna
utvandra och vinna utmärkelser, och icke få stiga från
åhörar-bänken i katedern, såsom magister Laurentius som
föreläste i filosofien och de andra fria konsterna, med stort
beröm, och magister Martinus de Dacia (om han nu var
från Sverge eller något af de andra skandinaviska landen)
undervisar i juridiken, utger en lärobok i ämnet, hvilken
håller sig qvar vid universiteten ända in i sextonde
århundradet.
Tre svenska kollegier funnos i Paris under trettonde
seklet; Upsalas vid rue Serpente och ruelle des
Deux-Portes; Skaras sin vico Brunelli» och Linköpings i hörnet
af rue de Mont Saint-Hilaire och rue des Carmes.
Dessas studenter, hvilka voro skyldiga att skrifva hem
till sina förmän, blefvo derigenom, i ett tidehvarf, då inga
tidningar funnos, ett slags korrespondenter, som meddelade
till hemlandet hvad som af vigt tilldrog sig ute i stora
verlden, och om man erinrar, att adepterna efter fullbordade
studier återvände hem med skyldighet att vid hemkomsten
hålla en föreläsning och medföra det nyaste vetenskapliga
arbetet i afskrift, så måste erkännas, att Franskt inflytande
på Svensk bildning under medeltiden var mycket större än
vi nu dagligdags vilja minnas.
Om också Etienne de Bonneuil och hans gesäller, som
inkallades från Notre-Dame’s bygg-gille, endast utfört det
dekorativa stenhuggararbetet för Upsala domkyrka, kan man
icke förneka Iranskt inflytande på vår kyrkliga konst, om
ock man får härleda de i fransk stil hållna kyrkomålningarne
i Vrigstad, Hjelmseryd och Råda från de närliggande
franska klostrens målarskolor.
Någon del i den allt intimare törbindelsen mellan de
båda länderna, får man äfven antaga att Magnus Erikssons
giftermål med Blangh? de Namur skall hafva haftr Visser*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
