Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Musikalisk revy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musikalisk Revy.
Af Volontaire.
K. operan: »Lakmé» (nyhet). Repriser: »Fidelio», »Vermländingarne».
»MSgnon», »Robert djefvulen».
Konsertsäsongen.
Kyl. Operan följer med sin tid. År 1889, revolutionens
sekelår, var hos oss orientalismens, hvilket var åtskilligt
mindre revoltant. K. Operan firade detta år (förutom med
en storartad repris af revolutionsoperan »Den stumma»)
med repriser af de orientaliska operorna »Konung för en
dag», »Josef i Egypten» och »Aida» samt en liten
likartad nyhet Djamileh. Derjämte inköptes ändtligen Léo
Delibes »Lakmé», som hitintills på ekonomiska skäl måst
negligeras, hvilket var stor skada den tid. då Operan ännu
egde en den yppersta Lakmé, Europa kunnat fa beundra,
Ma-thilda Grabow, som lyste och försvann.
Och Lakmé blef ej färdig förrän nyåret 1890 och gafs
f. f. g. den 15 Januari.
Den musikaliska orientalismen leder i Frankrike sitt
ursprung från Felicien David (känd härstädes genom operan
Lalla Rookh och odesymfonien Öknen). Det är egentligen i den
sistnämnda kompositionen, i »De Désert», som den
intressanta kompositören manifesterat sin stil och sitt system.
Denna stil har gjort epok, ty den är äkta.
Ej nöjd med att ur djupet af sitt medvetande framalstra
en hybrid orientalism eller att genom orientaliska
kammar-stndier elda sin fantasi, for David sjelf till österlandet,
medförde i sin karavan ett piano, satt midt i öknen, och lät
sig inspireras af den påträngande verkligheten. Araberna
franlockade han deras vilda melopéer och smaktande elegier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
