Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Musikalisk revy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risburgs» och »Margherita di Angiu», två operor i mycket
lydig Rossinikostym, af h vil ka den senare fick äran af
europeisk turné och först gjorde kompositörens namn mer
bekant, efter att i Milano vid premièren htfft stor succès, creerad
af den berömde Tachinardi och den ej mindre celebra Rosa
Mariani. I denna opera spårar man trots mycken banalitet
och ymniga »läsefrukter» kompositörens geni, som än
tydligare framglimtar i den för Fenice-Operan i Venezia 1824
skrifna »Crociatio in Egitto».
Emellertid hade Meyerbeers vänner hemma i Tyskland
blifvit oroliga öfver hans långvariga Rossiniserande och de ej
mindre än sex operor, som däraf blifvit följden. Hans
ungdoms vän Weber skref till honom ett mycket varnande,
delvis straffande bref. Meyerbeer blef nu ledsen, och —
Rossini böljade bli stor i Paris. Alltså — dit!
Böljan der var ej lofvande. »Margherita», blifven
»Marguerite», gjorde på den (f. t. musikaliska) Odéon fiasco under
kompositörens eget befäl. Nu teg Meyerbeer, såg tiden an,
lurade på revanche.
Men han sof ej. Tvärtom, han såg Rossini förfranska
sina italienska operor på Grand Opéra med stor succès,
han såg Auber inviga den stora operastilens modernisering
med Den Stumma, han såg snilleverket Tell (af Rossini)
idiotiskt missförstås och förkastas af den stundom mer än
egna pariserpubliken och han planerade sin hämnd, ifrigt
studerande Tell och Den Stumma. Nu gälde det att fä en
librett, en uppseendeväckande librett. Eugène Scribe åtog
sig beställningen och levererade ett hyperromantiskt
pot-pourri med tusentals bjerta och grella effekter. Meyerbeer
mediterade, imiterade, kompilerade — komponerade.
Nu hade han fått sin stil: en sammansmältning af den
tyska lärdomen, den italienska sinligheten, den franska
slagfärdigheten. Denna stil kan väl anses som ingen stil alls,
men orättvisst torde vara att ej anse det denna
sammansmältning lyckats i flera fall än den misslyckats. Men den
har fall, där den misslyckats, och misslyckats grundligt,
men på grund deraf bör man ej utdöma musiken i sin
helhet.
I »Robert» märker man lätt Meyerbeers fruktan för
att ånyo undergå »Margaretas» öde. Han ödmjukar sig i
denna opera för publikens smak mer än sedan, litet kurtisör
var Meyerbeer alltid, han var ju ock jude, men mest i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
