Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Arbetarfrågan enligt engelska och enligt tyska synpunkter, af Kr. Winterhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att af tvisten beröras, antalet arbetare, medlemmar och
ioke-medlemmar af föreningen, möjligheten för, att de senare skalle
vilja intaga de strejkandes platser, röstetalet i grenen för och
emot samt möjligheten af framgång, i händelse adspråket
fram-Btälles. Förslaget diskuteras nu i exekutiva utskottet. Om det
här vinner bifall — något som man kan vara förvissad om, att
ett löneanspråk icke gör, om icke industrins konjunkturer befinna
sig i uppåtgående — sändes det, jämte redan lemnade och, om
så aktas nödigt, ytterligare upplysningar, till de öfriga grenarne,
af hvilka det likaledes diskuteras och göres till föremål för
omröstning. Rösterna för och emot i alla grenarne sammanräknas,
och föreningens beslut kommer till stånd i enlighet med
voteringens resultat och bör som sådant lända till efterrättelse.
Motsatsen kan naturligtvis stundom inträffa, men stadgarne söka
också förekomma denna möjlighet. Först och främst tar
föreningen ingen befattning med en af arbetarne egenmäktigt
företagen strejk. Och hvad vigtigare är: de strejkande få intet
understöd af föreningen. Flera af de mäktigaste föreningarne stadga
till och med, att intet understöd får lemnas någon lokal gren,
såvida det icke visas, att arbetarne, innan de lem na arbetet,
gjort arbetsgifvarne en hemställan om skiljedom.»
Vi ha så pass vidlyftigt omhandlat Trade unions, emedan
dessa allra tydligast gifva en bild af det sätt. på hvilket den
engelske arbetaren själf tager sin sak i egen hand, förvissad om
att han själf bäst känner hvar skon trycker och genom
associationen eger makt att, då marknadsförhållandena det medgifva,
tillvarataga sitt intresse vid fördelningen af produktionsvinsten. *
Men hän är ej som den tyske arbetaren revolutionär,
emedan han mycket väl vet, att de ekonomiska lagarne ej låta rubba
sig. Den tyske arbetaren står vida efter den engelske, då det
gäller att på ett praktiskt sätt sköta sina intressen; han eger
ej dennes själfkänsla och själ/förtroende, ej dennes stolta
medvetande att vara en likstäld faktor inom det existerande
samhället, där han gonom framkämpandet af reformer kan förbättra
* Som bekant, har man i England, i synnerhet vid
grufverksam-heten, försökt ett nytt system, nämligen de så kallade glidande skalorna,
sliding scalcs, d. v. s. aflönings tariffer, hvilka hvaije tredje eller Q&rde
månad fastställa arbetarnes aflöningar i enlighet med varans högre eller
lägre marknadspris. Komine detta mera allmänt till stånd, skulle man
dermed vara inne på åtminstone en förberedande lösning af frågan om
en direkt fördelning mellan kapital och arbete af produktionens
nettovinst, Alltså återigen £ngland som gått i spetsen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
