Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Arbetarfrågan enligt engelska och enligt tyska synpunkter, af Kr. Winterhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin ställning. Den tyske arbetaren står modftlld och förbittrad
nmt öfverlåter åt staten att attänka reformer, så myeket den
gitter, medan han öfverlåter sig sjelf åt fövitska drömmar om ett
sytt samhälle, där allting skall vara glädje ooh lycksalighet ooh
dir Btekta sparfvar skola flyga i mannen på honom.
Det tyckes, som skalle man ej kanna hysa tvifvel om
hvil-ket är bäst, den fria associationen eller statens förmyndareskap.
Framåtskridande, reformer, utjämningar äro ej minst
nödvändiga, då det gäller de olika samhällsklassarnas ekonomiska
ställning gentemot hvarandra. All politik, sådan den i sin innersta
grand måste fatta9, går egentligen ut på att främja detta syfte.
Men om man väl i allmänhet torde erkänna, att ett sådant
framåtskridande genom utjämningar i hufvudsak måste ske genom
naturlig utveckling, så återkommer dock periodvis en böjelse hos
attten att underlätta utjämningen ej endast genom att aflägsna
hinder, utan äfven genom ett positivt ingripande medelst
tullskydd, navigationslagar, premieunderstöd, subventioner, hvartill
sä på senaste tiden kommit en statssocialistisk lagstiftning,
åsyftande att genom regulativ ordna hela samhällsklassers
ekonomiska angelägenheter.
Detta är det tyska systemet. Ingen lär, då man alldeles
bortser från koalition sförbudet, »socialistlagen», förneka, att detta
system uppbäres af sann humanitet och rättskänsla, o.*b att ej
endast de bästa afsigter, utan äfven ett grundligt studium af or
saker och verkningar därvidlag varit rådande. Äfven den, som
ej kan ansluta sig till det samma, hör erkänna, att vårt
århundrades utveckling på arbetets område framkallat en mängd
frågor af så invecklad art, att man stundom kan stå tveksam,
huruvida lagstiftningen bör ingripa eller ej, och att då mycket
kommer att bero af nåtionela traditioner och egendomligheter, är ej
ej att undra på.
Frågan är endast, huruvida icke staten genom ett positivt
ingripande i de rent ekonomiska frågorna riskerar att skada, där
den vill gagna. Är det verkligen möjligt, att staten, det vill
hir säga regering och folkrepresentation, låt vara med bistånd af
så kallade sakkunnige, kan känna alla de sammanknippningar af
små orsaker och verkningar, hvilka på olika sätt inom olika
produktionsförhållanden göra sig gällande, då frågan är om
kapitalets och arbetets ställning gentemot hvarandra? Äfven om man
ej tar det så noga, om man på en eller annan punkt kommer
att begå en orättvisa mot kapitalet — och dock skall ju äfven
sådant till sist skada arbetet — så kan man i sin välmening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
