Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Arbetarfrågan enligt engelska och enligt tyska synpunkter, af Kr. Winterhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land spelar en betydande rol inom stora industrier t. ex.
ur-fabrikationen, leksakstillverkningen m. m. Är det verkligen
möjligt att befalla de fullvuxna medlemmarne af en arbetarefamilj,
att de ej skola ha rättighet att inom hemmets fyra väggar
arbeta mer än ett visst antal timmar, att de ej skola fl stiga upp
före kl. 6 på morgonen, att de skola ha middagshvila från 12—2
och gå till sängs kl. 8? Vi äro här inne på frågan, om
verkligen en fri och själfständig arbetare kan finna sig i ett
förmyn-dareskap som fråntager honom själfbestämningsrätten öfver hans
tid. Må man taga vård om barnen och de beroende q vinnorna,
så långt det öfver hufvud taget är möjligt att utöfva en
kontroll; men må man äfven komma ihåg, att det fins en gräns! I
England har man ej underlåtit att, i synnerhet med hänsyn till
barnens väl, träffa vissa bestämmelser med afseende äfven &
hemslöjden; men man har gått ytterst försigtigt till väga och man
glömmer der aldrig, att >my house is my castle», lika litet sam
man glömmer, att äfven arbetaren är en fri britisk medborgare, som
eger rätt att fritt träffa aftal om användandet af sin tid och
sitt arbete.
Med afseeende å kontraktefriheten mellan arbetare och
ar-betsgifvare har i öfrigt det tyska systemet ännu ej lemnat
själf-bestämningsrättens grund, och om de faktiska förhållandena
erbjuda åtskilliga olikheter mot det engelska systemet, så beror
detta mera på skilnaden i nationel tradition och indastriella
sedvanor än på principiella olikheter i lagstiftning. Visserligen kan
man med skäl säga, att arbetareförsäkringslagarne äro ett slaga
försök på reglering af löneförhållandet, emedan ju försörj ni
ngs-medlen till största delen måste tagas ur produktionsvinsten, men
vi skola nedanför betrakta denna betydelsefulla lagstiftningsåtgärd
ur helt andra synpunkter. Däremot skall fastställandet af
normalarbetsdag naturligtvis blifva ett direkt ingrepp i
kontrakts-friheten.
Den största och afgörande skilnaden ligger däri, att, medan
i England arbetarnes fria association, som ofvan påpekadt,
gynnats (men ej reglerats) af lagstiftningen och vuxit sig fram till
jembördighet med arbetsgifvarne, till likställighet som kontrahent,
och medan arbetarne å denna väg ständigt framkämpa de
reformer, hvilka förhållandena medgifva, har man i Tyskland genom
den såkallade »socialistlagen» förbjudit den fria associationen.
Som nu endast ett samfcildt uppträdande af arbetarne kan
göra dem till likställda kontrahenter gentemot kapitalet, så har
med socialistlagen ansvaret fallit tillbaka på tyska regeringeo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
