Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Arbetarfrågan enligt engelska och enligt tyska synpunkter, af Kr. Winterhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som mist försöka med statssocialism å arbetarnes vägnar.
Emellertid måste man komma ihåg, att socialistlagen endast är en
»undantagslag». Själfva näringslagen af 1869 medgifver
koalitionsrätt för uppnåendet af ekonomiska fördelar (alltså äfven
genom strejker), medan andra lagar innehålla tillräckligt skyddande
bestämmelser mot hemliga politiska föreningar och dylikt, så man
skulle trott, att en undantagslag varit obehöflig. Om alltså
socialistlagen nu skulle dö, så träda åter näringslagens
bestämmelser i full kraft, men frihet i Tyskland och frihet i England bli
ja likväl ej alldeles samma sak.
På ett område fins det mycken likhet mellan engelsk och
tysk lagstiftning, nämligen inom den egentliga fabi’iks- och
verk-siadslagstiftningen, detta emedan England varit förebilden. »I
båda landen finna vi lagstiftningens sträfvanden riktade på
omsorgen för arbetarnes hälsa och säkerhet, föreskrifter beträffande
barnauppfostran, arbetstiden för barn och unga personer, pauser
ocb måltider inom den samma samt om qvinnors arbete; vidare
finna vi åtskillig öfverensstämmelse beträffande fabriksordning och
uppslag, hvarjämte lagens genomförande i båda landen lagts i
fabrikinspektörernas hand.»
Vännerna af det tyska förmyndare-systemet invända så ofta
mot det engelska fria systemet, att det sist nämda genom att
öfverlåta åt arbetarne själfva att sköta sina ekonomiska
intressen lemnar dem vind för våg, ej tillräckligt beaktande skilnaden
mellan den lefvande arbetaren ooh den liflösa maskinen eller
▼aran.
Ett faktum är dock, att just England gått i spetsen, där
det gällt humanitetens fordringar på lagstiftningen i
arbetarefrågor. Där arbetarne själfva Önskat ett ingripande genom lag, har
man visat dem allt tillmötesgående; och det torde i detta
afse-ende vara tillräckligt, då vi referera hufvudpunkterna i den nya
lagen af 1878.
I denna söker man skydda arbetarnes helsa genom
föreskrifter om lokalernas rymHghet och rengöring, om
säkerhetsåtgärder vid vissa fabrikationer, om uteslutande af barn och
qvin-nor från vissa sorters arbete m. m. Arbetarnes säkerhet under
arbeUi och förfaringssättet vid olycksfall omhandlas vidlyftigt och
med indragning af en mängd detaljer. Lika detaljerade äro
föreskrifterna beträffande arbetstiden för barn, qvinnor och unga
per-SWW) i det nämligen skilnad göres på olika industrier, hvilka
kanna vara olika ansträngande eller farliga. Äfven inom
hem-*l($den äro barn och unga personer skyddade mot öfverarbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
