Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Eskilander Thomasson, justitieombudsman—justitieråd, af f. d. domare - II. Herr Thomassons åklagareskicklighet ytterligare belyst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ed kan icke antagas. Vi erinra dervid, att brottet
natur-ligtvis måste mätas efter det straff, byarmed lagen faktiskt
belägger detsamma. Detta straff ftr i värsta faU afsättning. Och
för afsättnings evalverande uti frihetsstraff har lagen pjelf gifvit
anvisning, då den föreskrifver, att, der den som till afsättning eller
mistning af embete på viss tid gjort sig skyldig, ej är i
besittning af det embete, hvari han sig förbrutit, då skall i stället för
embetets förlust dömas till böter .. . eller till fängelse i högst
sex månader — ett straffmaximum som i alla händelser befinner
sig långt under den i praxis antagna visserligen sväfvande
gränsen för eds användande. Vi och många med oss anse
visserligen, att det är orimligt, att en förfalskning begången af
embets-man i offentlig handling — s. k. intellektuell förfalskning — skall
nppbira ett så oproportionerligt ringa straff i förhållande till
vanlig förfalskning. Men det är brottets lagliga mått, hvarom här
ir fråga.
Beträffande åter den anklagades qvalifikationer kan
naturligtvis ännu mindre någon invändning göras emot edgåog. Ty
om någon skall anses qvalificerad till väijemålsedens begående
måtte det väl vara den, till hvars embetsåligganden det bl. a.
bör att undervisa andra om edens vigt och betydelse.
Den ofullkomliga behandling, som målet vid häradsrätten
fick, har gifvit ett högst besynnerligt resultat. Domstolen dömde
nemligen till 100 kr. i böter för den olaga vigseln och till 200
kronors böter för den oriktiga dagteckningen. Det är likväl
uppenbart för hvar och en, att en olaga vigselförrättning innebär
en Btörre vårdslöshet än anteckningen af ett oriktigt datum och
en sd mycket större vårdslöshet att icke ens den påpekning, som
bort göra presten särskildt uppmärksam på det ifrågavarande
datum, kan förklara att straffet sattes dubbelt för det senare felet
i förhållande till det förra — så vida man icke deri för se en
tntydan, att domstolen icke kunnat frigöra sig ifrån starka
misstankar om att oriktigheten i dagteckningen härledde sig från en
belt annan orsak än vårdslöshet.
Men icke ens denna anomali väckte herr Th:s
uppmärksamhet Han fann icke skäl att anföra besvär. Det faller oss
naturligtvis icke in att ifrågasätta annat än att herr Th. i detta
som andra fall handlade efter bästa öfvertygelse och förmåga.
Men kan den som gjort sig skyldig till sådant förbiseende — eller
öfverseende som i detta fall, verkligen anses hafva väl fylt
uppgiften att vara en lagens väktare? (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
