Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Taines uppfattning af staten, af Hugo Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statens och individens verksamhetsområden; bland andra har
den franske historieskrifvaren och filosofen H. Taine i sitt
berömda arbete ks origines de la France contemporaine framlagt
sina åsigter om statens uppgift och dess förhållande till den
enskilde. I sin kritik af Robespierres och St. Justs statsideal
far Taine en osökt anledning att meddela sina läsare, huru
långt han anser statens befogenhet böra sträcka sig.
Taine påpekar först skilnaden mellan forntidens och
nutidens uppfattning af staten. Antikens samhälle var bildadt
efter mönstret af ett kloster eller en armé. Båda dessa
inrättningar äga bestånd därigenom, att den enskilde blindt
underkastar sig ordensreglerna och krigslagarna eller i allmänhet
af-står från att hafva en egen vilja. På samma grund hvilade
äfven forntidens stat. Den hade å ena sidan sina skyddsgudar,
hvilka, för att icke i sin vrede förorsaka samhällets undergång,
ständigt måste hållas vid godt humör, och var å andra sidan
omgifven af krigslystna och rofgiriga grannar, hvilka icke skulle
visa någon skonsamhet mot den öfvervunne. Samhället blef
på detta sätt ett krigäläger uppslaget omkring en kyrka. Här
fans ingen plats för friheten. Under intrycket af de hotande
farorna afstod individen från all frihet till förmån för det
allmänna, uppgick helt och hållet i detta, ty i annat fall skulle
staten ej kunna skydda honom. På privatlifvets alla områden
hade staten rätt att ingripa; hvarken egendom eller familj,
åsigter eller samveten voro skyddade för honom. Individen var
blott ett organ i en organism.
Huru annorlunda är icke det moderna samhället inrättadt!
Af det gamla systemet finnas blott några kvarlefvor, såsom
militär* och klosterväsendet. Individen har blifvit friare och
utvidgar ständigt sin frihet. Han har icke längre någon orsak
att helt och hållet hängifva sig åt eller uppgå i det allmänna,
ej häller finnes det någon anledning, hvarför man skulle göra
staten allsmäktig. På det religiösa området hafva betydande
förändringar inträdt: staten har upphört att vara en religiös
polismyndighet. Krigen hafva ej längre den karaktär eller den
betydelse, som de fordomdags hade. Af de två nät, i hvilka
antikens samhälle höll menniskan fången, är det ena
sönderslitet; i det andra hafva maskorna betydligt slaknat.
Äfven menniskans inre har under tidernas lopp förändrat
sig. Mellan den moderna menniskans själslif och själslifvet hos
forntidens menniska råder den största olikhet. Det finnes två
ord, som uttrycka tvenne för antiken obekanta begrepp, heder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
