Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Vi segrade! En berättelse från lifvet i Sibirien, af Grigorij Alexandrowitsch Matschtet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* guld sökarn e* och föreslogo åtskilliga planer, då han
plötsligen utropade:
— Gatlopp!
— Icke tidsenligt! sade fiskalen skrattande.
— H varför icke?
— Olagligt! — Fiskalen stampade spotskt med foten
och stoppade händerna i fickorna.
— Hvarfor?
Mellan dem båda uppstod om straffens »karaktär» en
häftig ordvexling, som helt säkert skulle slutat ganska
tragiskt för den något litet lättsinnige fiskalen, ty strategen reste
sig och började krama pipskaftet, om icke isprawniken,
såsom värd, gått emellan. Sammankomsten egde nämligen
rum hos honom.
— Låt det vara godt och väl, mina herrar, dumt
tilltag! Här är ingen lämplig tid att disputera. Jag vet just
inte, hvad vi böra göra. Vi hafva emellertid tillräckligt
med fria bojor!.. .
— Fri-a bojor? utropade läkaren ironiskt, i det han
fylde sitt glas med sherry. Han var en svår kritiker.
Det afiedde striden. Alla skrattade.
— Nå, nå, — hotade isprawniken skämtande, — jag
vet förut att Ni är en förklarad liberal!
— Men icke en öfverlastad? — och läkaren grep efter
Madeiravinet.
— Men en farlig! inföll Maria Iwanowna under en
allmän skrattsalva.
— En skål för fulla flaskor och veka hjertanl
Han var oöfverträffligt älskvärd, vår gode doktor!
Detta var den sista sammankomsten före vår
expedition. Det hade redan börjat frysa till något. Uppviglade
af den älskvärda Maria Iwanowna följde damerna oss
öfver-allt. Musa Kondratiewna, vår »lejoninna», lärde sig t. o.
m. att skjuta med revolver, och jag styrde hennes små
händer — hon bemödade sig alltid att träffa »rakt i hjertat».
Det beslöts, att damerna skulle följa med oss med »förråd»,
och efter »eröfringen» anordna en liten tillställning i
skogen. Damerna voro förtjusta öfver denna plan och
utropade glädtigt, att det skulle taga sig förträffligt ut med en
liten duk på snön!... De fruktade hvarken den tjocka,
ogenomträngliga skogen, eller mödor och försakelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
