- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
718

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - På utkik, musikaliska förpostrekognosceringar, af Lakmé

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mitt förslag innebär intet nytt. Flere andra — och
lyckade — exempel skulle kunna anföras, t. ex. Berlins operahus,
vid hvars restaurerande man gick till väga precis p& samma
vis — lät salongen vara orubbad och ändrade allt det andra.
V&r operahustomt är tillräckligt stor att åstadkomma b&de en
präktig vestibul, stora kapprum å nedre botten — operakällarens
stora sal och AndalusiBkans lokaler — äfvensom rymliga
korridorer och beqväma foyerer.

Akustikens hemligheter ligga djupt förborgade. De trotsa
de insigtsfullaste fackmäns snillrikaste kalkyler. Man säg bara
hur det gick med Grand Opera i Paris. Det är en förträfflig
skapelse i många fall. Man beundrar den stolta bygnaden, deo
grandiosa vestibulen, de läckra takmålningarne, den grant inredda
salongen och de luxuösa foyererna. Men man måste erkännna att
salongen är ett dåligt musikrum. Och ändock är den
konstruerad efter akustikens allra senaste och styf-styfvaste
erfarenhets-rön. Vid en opera är väl dock det musikaliska elementet, det
»hur det låter», hufvudsaken. Inte sannt? »Hur det ser ut>
kommer i andra rummet.

Ja, så der, godt folk, äro mina enkla funderingar vis-ä-vi9
det nya operapalatset. Heder åt de män, som genom frisk
beslutsamhet och finansiel fyndighet beredt ekonomisk trygghet åt
den svenska operainstitutionen (förmedelst det nu permanent
vordna, årliga riksdagsanslaget) och som dertill förskaffa oss en
tidsenlig och präktig operabygnad. Men om deras bygnadsprojekt
sjelft skulle ha ett ord med i laget och föra sin talan, skulle
det säkert bli på den här melodien ur »Hoffmanns sagor»:

sHvad som härvid felats mej
A’ de raska benen ej.

Nej, det ä’ metoden,

./«, blott metoden... >

Eder vördsamme beklagar att han låtit en liten dissonans
insmyga sig i det för öfrigt harmoniska grundackord, på hvilket
den vigtiga operafrågan baserar sig, men han har inte kunnat
motstå frestelsen, om ock han »klagar dumt» — och fåvitskt.

Men pä det här sättet glömmer jag ju alldeles bort min
höstrevy. Som sagdt, matericlt taget står vår opera qvar ännu.
Hvad dess konstnärliga beståndsdelar beträffar, så äro de också
qvar temligen orubbade. Såsom operans »öfverkucku» sitter
direktör Nordqvist i oqvald besittning af öfversteprestaembetet i
de fosterländska sånggudinnornas tempel, trots fjolårets aktöre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free