Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Hypnotism och religion, behandlade af Karl af Geijerstam, af Mac F—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreställningar spela i det religiösa lifvet. Tyvärr är härmed
dock icke, såsom författaren tror, en ny synpunkt vunnen for
bedömande af denna sida af menniskans tillvaro. År, s&som
förf. säger, den enskildes hela lif en enda
sammanhängande rad af suggestioner, så är icke mycket vunnet med att
uppvisa det suggestionen spelar in äfven i det religiösa lifvet.
Det tyckes ligga till grund förförf:s yttranden om det religiösa
lifvet en underlig öfverskattning af och brist på klarhet om
troslärornas betydelse. Den afdelning af arbetet som berör
frågan: »hvarpå grundar sig religionens makt?» inledes så här:
»Det är med en känsla af djupaste allvar och vördnad jag i
mina tankar ställer mig inför religionen, som under omätliga
tidrymder, fast under vidt skiftpnde former, varit
människo-slägtets ledstjärna och en snart sagdt outtömlig kraftkälla, och
därvid uppkastar ofvanstående fråga. Det är, när jag
betänker storheten af dess forna makt och af de hjältedåd, hvartill
den ledt människorna samt gränslösheten af de svårigheter den
bekämpat, som jag erfar denna känsla. Utan denna
fantasivärld, hvarmed de forna generationerna uppfyllt sina lif, och
som utgjort deras ständiga suggestioner, skulle de säkerligen
icke med den kraft, ihärdighet och tålamod, hvaraf de nu
varit mäktiga, kunnat fördraga den’ oerhörda kampen för
tillvaron, hvilken de varit underkastade, och som nästan enbart
utgjort deras utvecklingsmedel. Det var de första ariernas
religiösa uppfattning af deras lands storartade naturföreteelser,
som gaf dem andlig hälsa...»
Det synes oss skola mycket »kolaretro» till för en sådan
uppfattning. »De första arierna» voro helt visst i det fallet
fullkomligt lika vår tids båda arier, negrer och rödskinn, att
deras »ledstjärna» utgjordes mera af föreställningen om god
och riklig föda, vackra prydnader och i öfrigt angenäm tillvaro
än af »en religiös uppfattning af landets storartade
naturföreteelser» och om de gjort framsteg, lärt sig draga järnet ur
jorden till sin tjänst o. s. v., så är det otvifvelaktigt
mycket mera materiella behof än religiös tro som ledt dem. Äfven
om man icko räknar med den öfverväldigande majoriteten bland
människorna, som icke träder i beröring med religionen annat
än såsom en ren vana, och håller sig till den lilla hop, som
— utaf andra än ekonomiska skäl — egnat sig mera åt det
religiösa lifvet, skall man snart finna att tusentals andra
intressen än de rent religiösa här. äro de afgörande. Och är
det något spår af rimlighet i att inbilla sig, att på lägre kul-
*Vr Dagms Krönika. X. 11-12. 61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
