- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1891 /
44

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Musikalisk revy, av Volontaire

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44.

kinderna och försök att ge pannan en barnsligt rund gestalt, mera
hvitt här och der 0. sg. v. anse vi den ixer lid, friska, litet
grofva tärnan kommit bättre fram än nu, då illusionen blef för
knapp. De efter Öselio attraperade blinkningarne drefvos väl ej
till sådan obehaglig höjd som hos denna, men hade gerna totalt
kunnat vara sin kos. Det cocottemässiga hos Oselio i denna
akt var prisvärdt mildradt i fru Östbergs långt mer tilltalande
framställning, låt vara att den Oselianska uppfattningen var in-
lärd af Boito sjelf i egen hög person. Fm viss nervositet i före- i
draget var ej att fästa sig vid och gick aldrig så långt att man
kan instämma med P. T., som ansåg partiet illa inlärdt. Ej
häller torde Sv. D. ha rätt att qvartetten »gick sönder»; icke
gick den bra förstås, men till någon kakofoni kom det dock icke.
Fängelsescenen var som man minnes Osgselios största triumf
och äfven en af Selma Eks bästa scener. Ingendera af dessa
sångerskor nådde fru Östberg helt, men hennes framställning «
den vansinniga Margaretha var det oaktadt full af vackra j
hvaremot totalintrycket kanske ej blef så kraftigt som
varit och som Boito afsett med sin starkt färglagda musik. Fru
Ö. betonade må hända för mycket det barnsliga, det milda, det
resignerade hos Margareta och fann hvarken i röst eller spel
tillräckligt storartade och passionerade accenter. Detta märktes
mest i -recitativen, hvaraf t. ex. bannstrålen mot Mefistofeles ej
på långt när fick den höghet och kraft som hos Oselio. Dere:
mot gafs arian särdeles förtjenstfullt,
och smak, hvartill fru Ö. numera
sakta framporlande pianissimodrillen efter de deliciöst framandade
»flyg»-arabeskerna med mästerlig teknisk beherskning. Dödsfruk
tan fick ett mycket godt uttryck i de ’skälfvande blickarne mot
dörren, i det spasmodiska neddykandet och gömmandet ih almen
0. 8. v., hvaremot den inspirerade bönen ej fick ett nog storar
tadt uttryck. : Dödsfallet var realistiskt studeradt och utfördt,
det hela mycket hedrande fru Östbergs flit och tilltagsenhet.
Helena anse vi snarare under- än öfverstiga fru Östbergs
Margareta, åtminstone den första aftonens. ’Den i yttre afseende
mycket fordrande rolen kunde ju i detta hänseende endast delvis
komma till sin rätt, så mycket mer som kostymeringen med den
framtill i förtjockande veck lagda tunikan bort vara fördelaktigare.
Sirénduon kom ej till: sin rätt på grund af allt för brådstörtadt
tempo och Trojaballaden med dess Gluck-anstrykning öfversteg
fru "Östbergs mellanregister och sångkonst, som ej inlade: veder-
börlig bredd och nog ståtligt ’portamento. Därtill kom minnet

t, med den musikaliska renhet
höjt sig, vissa delar såsom den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1891/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free