Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Musikalisk revy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
vis obehagligt att höra till dess den gubbiga violoncellen åter
låter höra sig strax före slutet, hvilket emellertid är sött och
nätt i känd morendo-stil, som alltid tar publiken. Violoncellen
spelades med omsorg, men segt, det hela gick utan vank.
Hufvudnumret var emellertid Mozarts Ess-dur-symfoni, ny
upplaga, öfversedd af den lärde rotaren i gamla klassiska manu-
skript, hr Hans Bilow. Denna symfoni torde väl icke kunna
uthärda jemförelse med sina yngre syskon, den rörande G-moll
och den sublima Jupiter-symfonien, men är i alla händelser vär-
dig sin skapare. Till. första allegrot hör ett slags preludium i
stor stil och värdig hållning. Allegrot sjelft bjuder på tjusande
cantabile-satser, kryddadt af ett retande ackompagnement, och
tutti-ställen af liflig men på samma gång nobel art och i andra
reprisen ett intressant kontrapunktarbete. Andantet har en nå-
got kort, men ljuf och smekande melodi, som en vestanvind öf-
ver gröna sommarfält i solig middagsstund, denna melodi har-
moniseras sedan på olika sätt bland annat i moll, hvilket skän-
ker en del af andantet en skär, elegisk prägel, som stundom
stegras till oro och sorg, uttryckt genom enharmoniska förvex-
lingar, utvikningar från Ass-moll till H-moll o. s. v., hvarefter
sedan smärtan nått sin höjd ass-durthemat återinträder, spridande
lugn och svalka i hjertan och sinnen. Hr Biälows anordningar
voro här präglade af fin smak. Deremot torde menuetten böra
tagas i mer långsam takt. Den hänförande sköna sång, som
klarinetter, föjter och violiner uppstämma i trion kommer då
klarare till heders. Finalen är en beundransvärd komposition,
ej minst på grund af dess omvexling, som är så mycket mer
prisvärd som den laborerar endast med ett enda motiv. Men
också glänser här Mozarts variationstalang i klaraste dager. Ge-
nom syncoper, canon, enharmoniska utvikningar, molltonarter bere-
der han de mest oväntade öfverraskniogar, men låter aldrig de
lätta skuggor, som han sår ut, växa det glada och kärnfriska
hufvudmotivet öfver hufvudet. Symfonien utfördes med omvård-
nad och erhöll naturligtvis lejonparten af bifallet.
Grefvinnan Taubes sångaftnar började den 27 Februari.
Vi få framdeles nöjet återkomma till dessa konserter, men kunna
redan nu ej underlåta påpeka önskvärdheten af att den utmärkta
konstnärinnan mer uppträdde i solo- än i ensemblenummer, då
de förra äro hennes starkaste sida. Derjemte är det bättre låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
