Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Från Parkett, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
vanliga sauce piquante de Meilhac endast tillsatt med några mo-
desta element att ej choquera Comédie Francaise. För resten
någon gång qvick, oftare banal, i det hela ej angående en svensk
publik det minsta.
Om teaterns sista försök att vinna chancer för sorgespelet
och klassikerna liksom om Svenska Teaterns Maria Stuart få vi
yttra oss vidare i nästa dramatiska revy.
Hedda Gabler är namnet på Svenska Teaterns senaste för-
sök att ställa sig i första ledet. Hvad är denna Hedda? Ett
missfoster, svarar den stora publiken. En menniska, svarar de
invigde, de som dyrka och derför till husbehof suspendera både
syn och sans.
Redan för länge sedan torde den reflektionen ha instält sig
hos den tänkande iakttagaren att Ibsens storhet ej skulle lida
om han nu slöte sin dramatiska verksamhet eller åtminstone
valde andra föremål för densamma. Ett snille må vara aldrig
så stort, men att ur djupet af sitt medvetande framalstra men-
niskor af kött och blod, som röra sig i en omgifning, som det
stora snillet för länge sedan lemnat och svm sedan dess hunnit
antaga nya formationer, ’det går ej i våra dagar, allraminst då
frågan gäller ett arbete som tagit scenisk gestalt och som upp-
föres inför en publik, som är långt närmare platsen, der de af
dramaturgen behandlade personerna uppträda, och som sålunda i
första hand är i stånd att kontrollera om det som bjudes dem
är verklighetsdiktning eller kammarfantasier. Hade det varit
någon annan än Ibsen som skrifvit Hedda Gabler skulle man
med fog kastat sig öfver honom för otillbörligheten att göra en
dum parodi på »Kämparne på Helgeland>, Hedda som vrång-
bild af Hjördis, Einar af Sigurd, Thea af Dagny o. 8. vV., 0. 8. V.
Nu måste man ställa sig undrande och spörjande till Ibsens ut-
tryck om sin nya pjes att han kokat ihop litet sattyg deri.
Har det varit meningen att Hedda skulle verka diaboliskt, så
har Ibsen sjelf sörjt för att den verkan uteblir. En demon må-
ste vara hållen i stort. Hedda Gabler är en hjertans liten typ,
småaktig, smågnatig, fatal och tråkig, värd en risbastu men hvar-
ken skräck eller rysningar. Hon kan ej ens väcka det intresse
en elak hvardagsmenniska kan väcka, ty hennes gestalt är så
illa formad, hennes motiv så dunkelt antydda, att man akt från
akt förlorar intresse och tålåmod med henne till dess man är
färdig ropa på dårhusläkaren, då Hedda sjelf gör det klokaste
hon gör i hela pjesen, «tar sig af daga, hvilket hon sannerligen
bort göra långt förut. Hon är som tagen ur en psykologisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
