Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Från Parkett, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESR
212
kraftfalla kejsar Wilhelm TIT-typ tycktes nästan understryka denna
framtidshägring för den arma lilla Margot, som förefaller åskå-
daren lika vilsekommen vid pjesens slut som vid d börj
hopkrupen bakom skärmen i ett Ua rara
Den gamle ungkarlen med sin begynnande
hårförändring ligger ej riktigt som äppåligen för
för hvilken godmodighet egentligen faller sig svår
beklagas att hr Hedin ej vågade ansträ
rol qväll efter qväll. Att hr Fred il
sina saker> Hör vanlig framgång är
b
nämnvärdt är väl att han i de
på ett ovanligt sätt, men BRT et för
eoge
Å FAS
liksom uppträdandet i öfrigt. Främst bör påpekas första ak
Men den tredje kröner alldeles icke verket Hr FE. står de
tydligen ej längre ut med att trippa omkring so! |
gå krokig och göra per-noble-gester, den
1
K
eleganten från tusen och en teaternatt
sina tillbehör liksom för att riktig
Fredrikson och ingen annan som skapat de föregående
vackra karakterstudie och som nu i tredje akten —
dervid.
Hr Beaeckström som parisersprätt
sig. Mot utseendet vilja vi intet anmärka, ty det fins i Paris
många sprättar som man förundrar sig
de se ut. Men komiken och spelsättet
rakter om än ej karrikatyr, men att t.
kan accepteras blott den är fransk vi
sin Költridan. Att en person med hr
letter måste narra folk till skratt,
gas. Det är blott prestationens
anslås så högt, som man, tacksam för en salva,
sig frestad till. Sprätten nr 2 var i hr He ko-
miska utstyrsel. Fröken Ål SÖN var dt enda af erna
innehafvare, som hade något mer att göra och det gjorde hon
bra. Dottern, som spelades af fröken Nygnivg visade hela tiden
7 4
ett vackert småleende, hvilket fått namn af »lofvande anlag».
De begge. »irreguliera» hade svenskt hedersamma och stadgade
representanter. Uppsättningen var lyckad nog, ehuru skog ar-
yck
y it
boställen uppenbarligen icke äro teaterns starka sida. Ett godt
intryck gjorde fra Hartmans pianospel, som var verkligt och ej
som annars på alla teatrar fingeradt, hvilket lurar ingen.
Margots estetiska värde torde ej behöfva många ord. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>