Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Musikrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TT
259
derlig bredd och dyster glans, olika mot Rosinas glada qvitter,
hvaråt hon nyss förut i Barberarduetten hade gifvit en så char-
mant och briljant tolkning. Den syperba drottningen sekunde-
rades harmonielt af de öfriga deltagarne, af hvilka fröken Piehl
med fördel torde kunna sekundera i någon af de präktiga du-
etterna mellan Semiramis och Arsace, der forntidens yppersta
sångerskor stämde möte för att söka öfverträffa hvarandra, Cinti
och Pasta, Naldi och Pisaroni, Sonntag och Malibran, Grisi och
Brambilla, senare Albani o. s8. v.
Två resande pianostjernor, fruarna Margaretha Stern och
Teresa Carreno, uppgingo i Mars öfver Stockholms musikaliska
horisont, der de sökte öfverstråla hvarandra i talang och för-
måga att knipa folk.
Margaretha Stern visade sig som en ärbar tysk professorska
med skrikande toiletter och stela komplimanger, men på veder-
börligt afstånd påminnande om sin stora förebild, Clara Schu-
mann, Tysklands största pianokonstnärinna. De stycken af Schu-
mann, som hon föredrog, t. ex. Carnaval, voro också mest eg-
nade att visa höjden af hennes talang, som äfven i Mendelssohns
pianokonsert (G-moll) hade ett för sig passande experimentalfält.
Fru Stern var en i Tyskland rätt vanlig pianist: musikalisk,
känslofull, musikbildad, tekniskt otadlig, om ock ej briljant. Sin
Beethoven gaf hon med mycken intelligens, särdeles den stora
konserten, hvaremot hans sonater, t. ex. Ciss-moll, erhöllo en
mindre öfverlägsen, ehuru högst acceptabel tolkning. Skapande
fantasi och originalitet fanns ej för två styfver hos professorskan
Stern, men väl en rätt elastisk objektivitet, ett lydigt uppgående
i uppgiften och mycket intresse, utom i uppgifter som öfver-
gingo teknikens utbildning och der det lysande i främsta rum-
met borde tillgodoses.
Teresa Carreno (gift och skild Emile Sauret) är en prun-
kande och glödande sydamerikansk kaktus. Det är mycket som
hon ej kan: fånga innerlighet och blid känsla i Grieg, sjunga
månskenssvärmerier i Beethovens ljufva nattstycke, tillreda Cho-
pins delikatesser med nog stor subtilitet, en det är mera, som
hon kan. För det första: tntressera. VWVanlig är hon icke. Geni
kan man ej kalla henne, ej heller talang. Hon står på gränserna
mellan begge, närmare bestämdt, en strålande bravour som får
konstnärlig anstrykniog genom prakten af ett sydländskt tempe-
raments hela exotiskt rusande fägring. Hon sprider öfver vir-
tuosens ökända task-spel, öfver Liszt-brak, öfver skol- och skal-
etyder, öfver staccato-öfningar en varm personlig tropisk färgton,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
