Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Till dagens politiska krönika, af A. O. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
bestämmelser -— det är ett gammalt förhållande som våra
bönder och liberaler så länge låtit passera oanmärkt, att de
sannerligen icke kunna inbilla någon, att de äro i saken
oskyldiga och att de nu uppfylla allan rättfärdighet genom
några betydelselösa fraser om gillande af konstitutionsutskot
tets anmärkningar. Samma majoritet som tillåtit en >»libe-
ral> de Geers eller ’Themptanders ministär så många öfver-
grepp skall icke slå sig för sitt bröst öfver att den Aker-
bjelmska fortsätter i samma spår. Kammaren är icke dug-
lig att sköta sitt värf. Det behöfves en ny representations
reform, innan riksdagen hos oss får det inflytande som folket
genom sina representanter måste äga i ett konstitutionelt land.
En tillbakablick på huru vår nuvarande representation
kom till är med afseende på nu herskande förhållanden syn-
nerligen belysande. Striden mot »rikets fyra obestånd» var
gammal. Man hade som alltid hos oss fördröjt reformen
så länge man vågade och den frisinnade opinionen hade
därunder stigit till allt större styrka. Styrande mästare
öfver denna opinion voro en del liberala tjänstemän och
rika borgare jämte en del intelligenta bönder. När man så
slutligen fick en regering, som åtog sig att genomdrifva en
representationsreform och framlade ett förslag, som 1 syn-
nerlig grad gynnade penningaristokratiens och tjänstemän-
nens "intressen. så ljublade man i högan sky. Valrätten ord-
nades så, att de nämda förenade intressena alltid skulle blifva
de herskande: genom hög census, föreskrift om viss tids bo-
fasthet å orten, uteslutande af alla, som »häftade» för några
utskylder eller icke betalt dem på dagen sörjde man för af.
lägsnande af så många element som möjligt af dem som
kunde blifva farliga för dessa makthafvare. De få verk ligt
frisinnade insågo faran men hoppades att den lätteligen fram-
deles skulle undanrödjas. Den stora liberala hopen drack
reformpunsch — den var möjligen något handlingskraftigare
äfven i annat då än nu, men icke klarsy ntare. Med hvilken
skärande ironi verkar det icke att i dag läsa t. ex. följande
skildring af August Blanche från den dag då frågan af-
gjordes:
»En sådan förmiddag som den af den 7 december hade
jag ej upplefvat, en förmiddag af den djupaste oro, som n: å-
gonsin kan fylla ett märniskobröat; ty måhända mera än
någon annan visste j jag hvad följden här i Stockholm skulle
ha blifvit, derest råga fallit. Tidigt på morgonen ström-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
