- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1891 /
299

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Konst och politik, af Hardi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

minnen är af så naturligt ursprung att en dylik känsla kan för-
utsättas vara medfödd hos hvarje menniska som icke förlorat all
aktving för det land som sett henne födas och de menniskor
som i detta land omgifva den intödde och kallas landsmän; men
för att detta land och detta folk skall blifva infödingen riktigt
kärt, så måste han, isynnerbet om han tillhör ett från de öfriga
nationerna aflägset, fjerran land, hvars egen kulturhistoriska ut-
veckling varit och är beroende af andra stora staters och folks
utveckling sedan århundraden tillbaka, ovilkorligen för sitt fram-
åtskridandes skull känna större eller mindre sympati för det folk
från hvilket han hemtat sitt bästa och sitt mest praktiska vetande
och tillgodosett detta vetande i förnyad form såsom sin egen till-
hörighet. Sympatiens makt är en kraft, hvilken med få undantag
både hög och låg är beroende af. Huru hafva vi under de se-
nare decennierna tillvaratagit denna sympati gent emot de öfriga
stora folken i Europa?

Ingenstädes går det så lätt att glömma och byta om stäm-
ning så som i Sverige, både i konstnärligt och politiskt hänseende.
— Huru utpräglad var ej vår förtjusning under vår franskvänliga
period? Under det sista ödesdigra kriget mellan fransmän och
tyskar hurrade vi i förtjusning åt hvart litet telegram som kanske
af misstag vågade tala om ett tyskt nederlag. Huru sörjde vi
icke då öfver Frankrikes olyckor — och nn hurra vi lika tappert
under vår tyskvänliga period; särskildt utmärkte vi oss vid det
tyska kejsarbesöket. Så är det alltid, i medgången buga vi oss,
i motgången vända vi ryggen till och försumma vårt eget intresse.

Till vår egen skam skola vi glänsa genom frånvaron vid
verldsutställningar, sådana som t. ex. den sista stora i Paris och
den stundande i Chicago, och hafva genom sådana politiska miss-
tag i hög grad försvagat sympatien i utlandet för oss, och spe-
cielt i Frankrike; ändock står kompassen som — trots stormens
skakningar — visar rätt, 1 Frankrike! Man har under senare
tider, under den senaste franska kloka statsregimen icke haft till-
fälle att liksom i tid och otid för icke länge sedan ropa: I Frank-
rike råder galenskap! Men äfven då sådan der rådde, fanns det
ändock metod i denna galenskap, om man gick tingen inpå lifvet
och icke dömde ytligt. Hvad hade verlden varit utan Frankrike,
och rent ut sagdt: hvad skulle Europa blifva utan ett stort och
mäktigt Frankrike? — Må man ändtligen sluta att döma detta
land och dess folk efter de tyska tidningarnas uppfattning, efter
boulevard-mobbens fautasier eller efter de vilda fantasternas or-
gier. Pack finns det öfverallt! — Och glömmom ej, att med de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1891/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free