Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svenskt biträde vid upprättandet af tyska flottan, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
svenska sjöofficerare, af hvilken en borde hos prinsen sjelf bi-
träda vid öfverkommandot, de båda andra tjenstgöra som far-
tygschefer. För den förstnämnda uppgiften utsågs Hyltén-Ca-
vallius, medan Sundevall och Indebetou anställdes som korvett-
kaptener. Den lilla preussiska sjömakten med sina minnen
från 1848 hade ännu rönt föga sympati af höga vederbörande
och sköttes nästan som ett slags onödigt bihang till landtför-
svaret; sjöförvaltningen bestod då hufvudsakligen af landtoffice-
rare och underordnade civiltjenstemän. Med den nye krigsmi-
nistern Bonins anträde grydde nu en bättre tid. Genom kabi-
nettsordern af den 13 juni 1853 inrättades ett sjelfständigt
marinkollegium, och med början af december s. å. trädde ami-
ralitetet i verksamhet. Hyltén-Cavallius utnämndes till chef
för marinens stab samt blef kort därefter »Capitain zur See»
(kommendör) vid flottan (1854); samtidigt fann han sig emel-
lertid nödsakad att taga afsked från den svenska sjötjensten.
Under den korta tid han förestod den preussiska marin-
staben, hann åtkilligt där uträttas. Nästan uteslutande efter
hans förslag utarbetades ny stat för marinen och reglementen för
stationernas styrelse; personalens organisation fullbordades, och
rekryteringsväsendet ordnades. Efter hans ritningar och förslag
uppgjordes ett nytt kanonsystem för sjöartilleriets materiel; därvid
lades den svenska 30-pundiga kalibern till grund, och de af Ehren-
stam följda principerna blefvo systematiskt tillämpade. För
att erhålla en tillförlitlig modell för krigsfartygs inredning be-
gagnade sig amiralitetet af en under Krimkriget inträffande
lycklig konjunktur, hvarigenom det mot två små preussiska
järnångfartyg tillbytte sig en engelsk fregatt. Underhandlingen
därom, dels i Berlin dels i London, fördes af Hyltén-Caval-
lius. Samtidigt uppgjorde hån planritningar och förslag för
varfsanläggningarna vid Jähdebugten. Som chef för skepps-
byggeriet arbetade en svensk skeppskonstruktör, kapten J. V.
Gjerling.
Som utländing hade emellertid Hyltén-Cavallius svårt att
1 längden bibehålla sig, helst som han till lynnret var sträf
och >»kort om hufvudet.> Redan under loppet af år 1855
afgick han sålunda från sin befattning som stabschef och tog
två år därefter fullständigt afsked från den preussiska örlogs-
tjensten. Han återvände till Sverige. Det tager sig ut som
en liknöjdhet hos vederbörande härstädes, att de icke synas på
något sätt hafva begagnat sig af Hyltén-Cavallii insigter och
erfarenhet. Sin återstående lefnad tillbragte han som privat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
