Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svenskt biträde vid upprättandet af tyska flottan, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
Han qvarblef i sjömanslifvet, då däremot biskopens och ma-
jorens söner snart ledsnade därvid. Hemkommen tog han
underofficersexamen vid sjöartilleriskolan i Karlskrona. En af
hans lärare därstädes var dåvarande premierlöjtnanten seder-
mera statsrådet J. Fr. Ehrenstam, med hvilken han senare
trädde i en nära förbindelse, hvilken för hans utbildning som
sjöofficer blef af stor betydelse. Hemkommen från en resa
till England, tog han med utmärkelse sin officersexamen (1835),
Han bodde då tillika med några kamrater — bland dem
Sundevall och den sedermera från sjöofficer till stor finansman
förvandlade A. O. Wallenberg — i Ehrenstams hus och åtnjöt
dennes handledning. Under åren 1836-—-39 gjorde han sjöresor
på svenska, nordamerikanska och franska handelsfartyg. Seder-
mera fick han under åren 1842—44 tjenstgöra på engelska
flottan och begagnade då väl det erbjudna tillfället till utbild-
ning. Under kriget mot Marocko 1844 var han i fransk
örlogstjenst.
Efter hemkomsten befordrades han till premierlöjtnant
och fick sedan som chef på skonerten Activ åtfölja den sven-
ska eskader som under kriget 1848 kryssade i de danska far-
vattnen; några krigsbedrifter kom han ej i tillfälle att utföra,
men han blef färd som driftig officer, och man tyckte att
Activ gjorde skäl för sitt namn.
Kort därefter öppnade sig för honom den utländska örlogs-
tjen stens Cm där han vann sitt rykte och utförde sitt för-
nämsta lifsverk. Genom den italienska revolutionsrörelsen 1848
och 1849 hade Österrike förlorat en stor del af sina sjöoffice
rare, hvilka såsom infödda italienare anslutit sig till uppres-
ningen. För vakansernas fyllande mottogos lämpliga personer
från utlandet; sjelfva den högsta ledningen af sjöförsvaret öfver-
läts åt en dansk sjöofficer, kommendören Dahlerup. På prins
Oskars förord fick nu Hyltén-Cavallius (1850) anställning som
» Linieschiffslieutenant» på en österrikisk korvett och sändes kort
därefter som »ekipagemästare» till Venedig; sedermera deltog
han som >»Öfver-e ekipagemä istare» i reglementenas utarbetande.
Dabhlerups afgång gaf emellertid uppslag till de förut gynnade
utländingarnes tillbaäkäs sättande. Detta gjorde, att Hyltén- Ca-
vallius inom kort tog afsked ur den östersiliska örlogstjensten.
Men vid samma tid (1852) fann sig Preussen i belot af
utländska officerare till biträde vid organisationen af dess unga
marin. Prins Adalbert vände sig då, såsom redan nämndt är,
till prins Oskar med begäran om tre för ändamålet tjenliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
