Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - En dansk wagnerbroschyr, af A. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
likväl söker häfda »personlighetens absoluthet» hos Wagners hjel-
tar. Wagner står — säger han — närmare de antika tragö-
derna, »för så vidt som han icke i verldsordningen inlägger något
ideelt, något i kristlig mening heligt, men också blott för så
vidt, ty medan de antika skalderna böja sig och sina heroer un-
der ödets genomsnittsmått — råder hos Wagner en heroisk ide-
alism, som genombryter det, och hans hjeltar stå öfver gudarne».
Det sista är nog sant. Men så mycket mera nedtyngande ver-
kar det då, att man skall nödgas se dessa präktiga hjeltar, som
aldrig gjort något ondt, pinas af nibelungenringens förbannelse,
som de icke förorsakat, oförskyldt straffas af dessa bedröfliga
gudar, som äro långt sämre än de, och slutligen gå under, vis-
serligen tillsammans med gudarne, men i sla fall utan rimlig
mening och tillfredsställande tragisk försoning. Då »udviklingen
bestaar deri at lidelsernes overveiende sum sväkker livslysten,
indtil villien til livet gradvis giver plads for en villie til döden
og alt vender tilbage til det ubevidstes fredlige hvile» — då
är det svårt att förstå, hur någon plats finnes för personlighe-
tens absoluthet.
Vi finna hela denna tendens -tröstlös, på samma gång vi
hysa den lifligaste sympati för de wagnerska hjeltarnes »oprörs-
aand>, hvilken här om någonsin är berättigad. Sjelfva åskå-
daren kan väl ej annat än känna sig upprorisk mot en sådan
gud som Wotan, och ingen förtänker väl Brynhild, att hon,
trotsande dennes andra befallniog, uppfyller hans första, som
mera mensklig och förnuftig och dessutom frivillig, då deremot
den andra är honom aftvungen af hans tyranniska gemål och så-
ledes ofri och värdelös såsom icke uttryck af hans egen vilja,
hvilken är den enda valkyrian har att följa, ty hon är icke
Frickas tjenarinna. Men om åskådaren omöjligen kan få intryc-
ket af, att Brynhild har någon skuld, så förefaller hennes straff
såsom en godtycklig grymhet. På samma sätt med Siegmund
och Wieglinde. Det är tydligen åtminstone Wagners egen me-
ning, att dessa icke begå någon förbrytelse, utan att deras för-
bindelse är etiskt ren, om den också kommer i kollision med
konventionell sed. Men då kan man ej heller tala om : någon
»gkuld> hos dem, utan de förefalla såsom offer för en dålig
verldsordning.
En så egendomlig uppfattning af det tragiska som Gijelle-
rups kunna vi nämligen omöjligen vara med om. >»Långt ifrån»
— säger han — >»att hjelten, som allmänt antages, skulle för-
lora i tragisk betydelse genom att växa i inre renhet och ideel
RESER a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
