Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Féernas gåfvor, af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s gåfvor.
Utkast af Georg Nordensvan.
Den ljusa féen stod bredvid korgvagnen, där barnet sof
sin första. friska sömn.
sh
Sakta sköt hon gardinen åt sidan, såg ned på den lilles
oformliga, uttryckslösa ansikte och hviskade 1 hans öra:
»Jag ger dig förm: att älska allt godt och sant och
stort, du möter i lifvet».
Hon nickade ’med ett so igt leende åt den nyfödde, som
sof med ljudlösa andetag. Så sköt hon för gardinen och
syntes ej mera.
Men i samma ögonblick stod den mörka féen på andra
sidan om korgvagnen. Hon hade hört hvad hennes syster
;
hviskat till det sofvande barnet, och hon log ett sorgset le-
ende, där I
non stod Al
svept om sina kinder.
11
I
lvarlig och blek med den svarta slöjan
Hon nickade bort till soffan, där barnets fader somnat,
utmattad, utvakad.
Gammal var han icke, men han var redan grå. Han
stod på sin lefnad; höjd, för honom var ännu mycket att
uträtta, mycket att genomlefva — och där låg öfver hans
nervösa ansikte ett uttryck af trötthet, af leda vid alltsamman.
»Du har visst älskat allt godt och stort och sant, du
mött på jorden?» sade den mörka féens blick bort till mannen
soffan.
Och mannen suckade i sin oroliga slummer och en glimt
af trots och stum smärta bredde sig öfver hans ansikte.
Då lyfte den mörka féen vagnusgardinen och såg den
slumrande lille i ansiktet:
»Jag ger dig förmågan att älska icke tingen själfva utan
deras spegelbild skenet;
I samma ögonblick var fadren vaken och skyndade upp
Ur Dagens Krönika. XI. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
