Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Féernas gåfvor, af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
tillbaka af de små personer, som förde de stora orden i
munnen. Entusiasten blef kritisk, blef >själfständig> — och
blef kallad lyckojägare, därför att han ej ville sluta sig till
något parti utan ville efter mogen öfverläggning välja sin
plats i den stora striden.
Hans bana skulle ej bli deras som blindt omstörtade
det berättigade på samma gång som missbruken, ej heller
deras som hoppade från barrikaderna in i ämbetsverken.
Han studerade sin värld och lärde af hvad han såg.
Han valde sina förebilder och då han fick sin plats i sam-
hället förde han med sig dit ett redan stadgadt rykte som
en talangfull ung man med fasta åsikter och gifven framtid.
Från frihetstalare hade han utvecklat sig till festtalare:
Han förstod att finna det rätta, det välklingande, välbehagliga
ordet. Han var sällskapspoeten, som vid lämpliga tillfällen
föll in med högstämda strofer, med klangfulla ord om väl-
uppfostrade känslor, sådana gängse moralbegrepp måste gilla
dem, om skönhet i lifvet, om trofast kärlek och försakande
själfuppoffring.
Entusiasten hade blifvit en man med stadgade åsikter,
en man som började breda sig, där han satt säker på sin
ställning, och som visste att man gagnar ingen genom att
sätta sig upp mot samhället. Man når endast att finna alla
vägar stängda för sig, medan nollorna — »lakejsjälarna»
skulle han uttryckt sig några år förut — lätt krypa fram
till makt och inflytande. . Och dit kommer man genom att
begagna sig af svagheter och fördomar men ej genom att
trotsa, reta, väcka misstankar.
Makt är frihet, är möjlighet att uträtta något till sam-
hällets och medmänniskornas gagn. Den som ej förstår att
skaffa sig den auktoritet som ger honom rätt att bli hörd,
han må skylla sig själf.
Då han tänkte på sin fader, hur gammal och trött, bitter
och utsliten han varit, hur han vant sig af med att uttåla
sina tankar och hvilket drag af hån och förakt, som lade
sig öfver hans läppar, när han hörde berättas om den fram-
gång, andra nått, dem han kände allt för väl — då måste
han medgifva att hans stackars fader inte förstått att taga
världen från det rätta hållet. Och därför hade världen ej
för honom blifvit lätt att lefva uti, därför hade han hvarken
varit nöjd med den eller med sig själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
