Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Musikrevy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYRSYEREIEES
359
bjöd på svårigheter, som raed glans öfvervunnos, men dess kom-
position stod i alltför skrikande motsats mot konsertens allmänna
karakter och hade utan vidare kunnat utelemnas. Artisten hade
i flera andra nummer tillräckligt många prof att blända med sin
teknik, hvars alla resurser togos i anspråk af Paganivis bekanta
Hexdans, spelad med i alla afseenden häpnadsväckande färdighet,
ehuru icke så svår som t. ex. den af Sauret med liknande för-
måga utförda Luciafantasin, hvarmed denne slog både salong och
hofkapell med förvåning. Begge violinvirtuoserne visade sig vara
ganska framstående kompositörer för sitt instrument, särdeles hr
Sauret.
Hr Sauer spelade för de klenaste husen af alla dessa sen-
kommande, men eldade sin publik genom redbar och solid talang,
innerlig känoslofullhet och i allmänhet fint valda program, hvarur
blott den Lisztska kaloppsen på Tannhäuser utan afsaknad kun-
pat utgå, särdeles som den mot slutet tycktes öfverstiga virtu-
osens fysiska krafter. Hans utförande af den Henseltska konser-
ten, som mer än andra tar alla en pianists krafter i anspråk,
visade en förträfflig skola, hvars aristokratiska elegans försmår
att blända med skimrande godtköpseffekter. Utan tvifvel hör hr
S. till de mest lofvande unga pianister, som här någonsin npp-
trädt och vi hoppas att de tomma bänkarnedenna gång ej må
afskräcka honom att i lägligare tider återvända.
Vår egen solide och duktige pianist, hr Richard Andersson,
spelade på sin andra soirée en sjelfkomponerad sonat, hvars
första hälft med dess friska martialiska ton väckte allmän beundran,
gediget och välpointeradt framförd som den naturligtvis blef.
I öfrigt hade denna soirée ej samma intresse som hr A:s före-
gående. De många solonumren af frk. Wolf stördes af stark
indisposition, så mycket obehagligare som det gälde att få publi-
ken intresserad för nya svenska visor af okända viskompositörer,
af hvilka hr Andersson sjelf tog priset, särdeles med en frisk
och naturlig vårsång, som i en lyckligare tolkning nog gör sig
vackert gällande. Af de öfriga märktes en rätt försvarlig ballad
af en son till k. operars mången gång ännu saknade aflidna pri-
madonna fru Fredrika Stenhammar, hvilken yngling för öfrigt
medverkade med ett i allmänhet tillfredsställande och musikaliskt
pianoaccompagnement. Om öfriga nummer är intet att säga.
Grefvinnan Taubes sista abonnementsafton hade ett något
bättre program än de förras, hvilket kunde behöfvas. Godnatt-
quatuorn ur »Pbilémon»> är visserligen ingen monumental kompo-
sition, men utförd så väl som den här blef af tre bland de sjun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
