Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från parkett, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reser
Osama SA
395
tre akter, så skulle arbetet ur teknisk synpunkt onekligen närmat
sig de franska förebilder, som förf. så djupt beundrar och hvilka
han söker efterlikna — platoniskt.
Det är möjligt, att ej säga troligt, det förf. anser sig höra
till de realisters f. d. unga skara. Men otroligare ting än här
serveras torde knappt finnas i de gamla idealist-gummorna » Wil-
helminas»> och »Pilgrimens> välment tjocka romanböcker med
eller utan vers. En komediförf. i våra dar får lof att känna
lifvet bättre än den som här ställer till ett piggiftermål utan
minsta reservation från husets damer, hvilka ju i verkligheten
alltid värst taga vid sig öfver skandalen, den som låter en klippsk
affärsman luras af en notis ur P. T. som väl ingalunda är nå-
gon påfve i ofelbarhet, som låter pigan strax efter förlofningen
bo qvar i huset bland sitt f. d. herskap, då kändt är att praxis
är att f. d. pigan skickas till landtlig prestgård att »bildas»>
0. 8. v. Allt saker, som händer rundtomkring i landet och som
man verkligen skall vara komediförf. för att ej veta. En mödo-
samt hopplockad dialog med åtskilliga verkliga och än flera simi-
liqvickheter är ej nog för att i våra dagar gifva en bild ur lif-
vet. Det fordras djupare blick, större erfarenhet och högre konst-
närsegenskaper än förf. till Ett lysande parti i denna komedi
presterar.
Rolerna äro skrifna för sina utförare, hvilka rädda stycket
qvar på spellistan tills vidare. Hrr Baeckström och Hedlund ha
erinrat sig Etatsrådet och Arthur i Benzons »>En Skandal>, spela
på dessa minnen och sin naturel, lika hvarandra som naturen
snällt gjort dem i kroppsligt hänseende. Hr Fredrikson har
plockat ihop hvarjehanda från »Bertha Malm», »En teaterpjes»
m. m. och »säger sina saker» som vanligt. Frk. Åhlander upp-
offrar sig i moderns enfaldigt skrifna rol, men fru Rundberg har
en liten bravur-rol i pigans, hvars osannolikheter måste tillskrif-
vas författaren-instruktören. Här som i »Sveas fana» är hr He-
dins popularitet anlitad för att rädda en annars bra nog ledsam
rol, här som der far till fru Hartman, som spelade den unga
oskuldsfulla, kärnfriska och oförderfvade landtflickans rol med en
förmåga af skådespelar-skap, som man icke nog kan häpna öfver.
Hennes repliksägning var naturlig och öfvertygande om ock ej
till samma grad som då hon i »Ära» sade: ’»Si jag har alltid
varit svag för det fina, jag». HErkännansvärdt var det korrekta
sätt, hvarpå hon framförde slutrepliken: >— — — och dröm
nu om mig, farbror, som blef ett så lysande parti>. Hur lätt
hade det icke varit för fru Hartman att säga: »och dröm nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
