Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från parkett, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
om mig, farbror, som gör ett så lysande partis». Rosenrasande
hade detta visserligen varit med besked, men hur lätt, lätt, lätt!
Ellen. Hedlund var född 1860, debuterade 1877 med stor
framgång på N. T. som Ella i »Mellan barken och trädet» samt
derefter mindre lyckosamt som Ottilia i »Slägtingar» på Dramat.
Teatern. De första pjeser deri hon derstädes gjorde sig mer be-
märkt voro »Odette>, »En oslipad diamant» och >Sällskap der
man har tråkigt» Hennes bachfisch-genre inledde hennes mest
lysande populära tid med »En räddande engel». Till hennes bästa
roler hörde Siri (I telefon), Jeanne (L. Tartufe), Elisabeth (En
förlofning), Fanny (En skandal), Puck (Mids. drömmen) och en
mängd småflick-roler, såsom Nina i »Barnet> m. fl., hvaremot
hennes uppträdande i >En argbigga», »Chamillac»> och »Dora»
mera inneburo goda ansatser till ett seriöst konstnärskap än nå-
gon ernådd fulländning i detta nya fack. Gift vid teatern 1879,
vid hr Victor Hartman 1882, skild från begge och emigrerad
1891 för att återinträda i privatlifvet. Som konstnärinna minnes
man henne med sympatier; ungdom, käckhet, friskhet och behag
kännetecknade henpnes konst i dess bästa yttringar.
I »Blond och brunett> framförde teatern en gammal kassa-
pjes från Almlöfska tiden, välbygd, glad och underhållande som
flertalet af Labiches pjeser, dock numera litet möglig och ur-
blekt, hvilket kanske ett bättre spel skulle cacherat, men med
undantag af de begge veteranerna Hedin och Norrby i deras bi-
roler voro de öfriga mera våldsamt groft karrikerade än fint och
franskt uppsluppet muntrande, såsom t. ex. hrr Backström och
Hedlund, som ej hade minsta fransk fars-stil i sitt spel utan
liksom hr Personne (Maurice) spelade efter hvar sin gamla pröf-
vade schablon, som publiken kan utantill och börjar bli led vid.
Hr Grinders engagement torde snart bli nödvändigt för teatern,
der Knut Almlöfs rolfack f. n. ligger i träde.
Svenska teatern har som vanligt kämpat med sin gamla be-
pröfvade otur och bjudit på diverse blandgods, en tysk fars, en
fransk sensationsdram: och ett svenskt historiskt versstycke. Den
tyska farsen befanns vara en gammal bekant från Söders höjder,
hvilken nu i skyddande förklädnad (>Kumlander») gick igen på
Blasieholmen, der hr Holmquists ypperliga spel beredde den nå-
gra veckors framgång, berömligt sekunderad af hr Ölsson, bygg-
mästare och skenhelig, som endast byggmästare i folkpjeser kunna
vara det, fröken Widell, vacker gengångerska af Ellen Hartman,
hr Engelbrecht, den förlorade sonen med sin moraliska ånger och
ostörda fetma, fru Lundberg som stockholmspiga enligt kändt
RR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
