Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms teatrar. (Januari 1882.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visst icke saknar en sådan. När man talar om estetik hos
en teaterdirektör, äfven hos den bäste, en Perrin, en
Mon-tigny, en Laube, en Dingelstedt, en Ludvig Josephson,
lönar det sannerligen icke mödan att dervid strängt tillämpa
någon “Kritik der ästhetischen Urt’heilskraft“, ty
teaterdirektörer ha sin filosofi för sig, sammansatt af många,
stundom ganska “ rapso diska agregat“, till större delen
sammanhängande med frågan om fullt hus eller tomt hus; men
skilnad gifves dock, och olika grader finnas äfven i den
tea-terdirektoriska estetiken, och man måste ju önska, att vår
kunglige direktörs skall stå på ett något så när högt
trapp-steg.
Omojlighe’ter må man icke begära, och derför har väl
ännu icke någon billigtvis kunnat fordra, att den nye
direktören skulle på dessa månader hafvä hunnit göra något
väsentligt till främjandet af teaterns högsta uppgift; men
hvad man med rätt kan fordra, det är, att teaterns
styresman genast vid tillträdet till sitt embete, visar sig uppfatta
skådebanan såsom en hela nationens allvarliga
angelägenhet och icke såsom en hoflyx eller den s. k. “societetens“
passe-temps, ett litet trefligt tidsfördrif på en afton som
icke är upptagen af kotiljongen eller spelbordet, en
säll-skapsafton, der man betalar för att ses, icke för att se, och
der salongens hjeltar och hjeltinnor betyda mer än scenens.
I det afseendet har hr Westin ju ingenting att förebrå sig;
ty hans onsdagar och fredagar på Stora teatern få väl icke,
såsom jag redan antydt, behandlas som annat än en för
teaterkassan behöflig finansåtgärd.
Låt oss således hoppas det bästa och tåligt afvakta
fortsättningen af den Westinska perioden samt önska att
denna icke för hastigt afbrytes af något arrendekontrakt
med hr L. O. Smith eller dylik “entreprenör", utan tvärtom
må ledas ur finansen in i ecklesiastiken, d. v. s. i det
stats-departement som i främsta rummet bör hafva tillsyn öfver
nationens odling utan att förblanda denna med kyrkliga
angelägenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
