Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard Cobden och frihandeln. Originalbidrag till Dagens Krönika af Helen Zimmern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modifikation i spanmålslagarne, med hvilka öfver hufvud
taget ingen var nöjd, samt en revision äf införseltullen,
genom hvilka åtgärder tullen på öfver 700 utländska artiklar
blef nedsatt. Frihandelspartiet insåg snart nog, att detta
var början af slutet, första steget till en reform i tulltaxan,
och partiet fördubblade derför ock sina ansträngningar. Med
beundransvärd energi beslöt föreningens styrelse att samla
en ny fond af 50,000 p. st^för agitationens syften, och i
trots af bomullsmarknadens bedröfliga ställning samlades
denna summa inom kort. Man lemnade med nöje sina
bidrag, derför att man visste att ens kapitals frigörelse
berodde på öppnandet af de marknader från hvilka
protektionismen nu utestängde. Följande året begärde och erhöll
föreningen ytterligare 100,000 p. st. Sålunda blef styrelsen
i stånd att öfver hela riket hålla stora och inflytelserika
möten. Aldrig ett ögonblick lät den sin sak öfverlemnas
åt sömnaktighet och glömska. Man höll frihandelsfrågan
under en så skarp låga af offentlig diskussion och kritik, att
de gamla stående uttryck, sofismer och nötta fraser, genom
hvilka den så länge fördunklats, bortdunstade och upplöstes,
och de sanningar, hvilka dittills varit kända endast för
några nationalekonomer, blefvo i vidsträckt mån herskande och
populära. Fruntimren voro ifriga och verksamma
medhjel-pare för föreningen och ådagalade på åtskilliga sätt sitt
intresse. Äfven skaldekonsten, hufvudsakligen af ett
sentimentalt och patetiskt slag, gaf föreningen sitt bistånd.
Ebe-nezer Elliot egnade nästan helt och hållet sin penna åt dess
Sak och vann sin namnkunnighet såsom Corn Law Rhymer,
och Thomas Hoods “Socy of the Shirt" skrefs uttryckligen
för föreningens skull, en för tillfället lämpad illustration af
menskliga lidanden.
Omkring 1844 använde föreningen 1,000 p. st. i veckan.
I trots af den verksamhet, som genom så rikliga understöd
kunde utvecklas, hade sakens utsigter till framgång kanske
aldrig varit mindre hoppgifvande och uppmuntrande. Det.
förskräckliga betryck, som till en början hade gifvit en så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
