Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard Cobden och frihandeln. Originalbidrag till Dagens Krönika af Helen Zimmern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och de gjorde intryck, deras motståndare bildade icke
längre en kompakt förening, den ena afdelningen aftroppade
efter den andra, och frihandlarnes triumf öfver ett söndradt
och modstulet parti var endast en tidsfråga. En
mikroskopisk svamp på potatisplantan påskyndade krisen och
framkallade slutkampen tidigare än eljest skulle skett.
“Hungersnöden, mot hvilken vi stridt, kom till vår hjelp,“ sade
Bright i ett gripande och vältaligt föredrag. Nästan all den
föda, som i väsentlig mån skulle underhålla tre fjerdedelar
af Irlands befolkning, blef plötsligt, oförmodadt och
oersättligt tillintetgjord. En pestartad brand, aldrig känd eller
omtalad förr än detta olycksdigra år, hade smittat
potatisväxten och gjort dess knölar alldeles odugliga till
mennisko-föda. Gent emot denna öfverväldigande olycka tycktes allt
vidare motstånd af regeringen rörande frihandlarnes
fordringar vara hopplöst. Den dåliga engelska skörden skulle
ensam hafva varit tillräcklig att påskynda det för dörren
stående upphäfvandet af spanmålslagarne, men att detta
upphäfvande nu måste vara för handen, blef tydligt.
Klassintressen, personliga konsiderationer, partipolitik, allt måste
gifva vika för ett förskräckligt faktum, utsigten till irländska
folkets ihjälhungrande. Sir Robert Peel talade i sådana
ordalag, att det var tydligt att han gått kompassen rundt
och hunnit till Gobdens ofta upprepade argument, och
föreningen stod färdig att nästa parlamentsession skänka
honom kraftigt understöd. Sista veckan af 1845 beslöts på
ett möte i Manchester att insamla den ofantliga summan
af en qvarts million pund för agitationens syften. Den
scenen har ofta blifvit beskrifven, huruledes den ene efter den
andre skyndade sig med ett “tusen pund för mig,“ “tusen
pund för oss“ o. s. v. ända till dess inom ett par timmar
60,000 p. st. blifvit på fläcken subskriberade. Der voro 23
personer eller firmor, som gåfvo 1,000 p. st. hvardera, och
25 personer som gåfvo hälften så mycket. Detta bör
håg-kommas, ty det är sannerligen anmärkningsvärdt, att denna
höga summa tecknades på några veckor, för ett fosterländskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
