Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från 1882 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från den nedre kammarens förhandlingar om saken
torde forst och främst böra erinras, att man der så att
säga gaf tonen till hela det förfärliga trumpetande med
positivister, sanningssökare, m. m., som under debatten om
en annan af de motioner vi behandla var det hufvudtema,
hvilket af en mängd talare i olika tonarter varierades.
Vidare bör märkas det påstående, som från Upsalabänken
lät höra sig, att religionsfriheten ej berördes af de
stadgande man ville upphäfva.
Vår åsigt om denna sak är en annan. Vi anse, som
läsaren nog redan insett, detta stadgandes upphäfvande
vara af en högst väsendtlig vigt; ty så länge det står qvar,
är det ganska klent bestäldt med protestanternas rätt att
hafva endast bibeln till sin trosnorm. Härpå vill man
kanske svara, att hvar och en har rätt att forska hur han
vill och tro hvad han vill, under det hvad som här
för-bjudes endast är en viss bestämd form af uttalande. Men
så mycket har väl histdrien lärt oss, att tanke- och
trosfrihet stå i ett alldeles oskiljaktigt sammanhang med ytt
randefriheten. Den, som är fast och innerligt öfvertygad
att han funnit det i religiöst afseende rätta, han sticker
sannerligen ej under stol dermed, om han annars har en
någorlunda fest karakter; och följden blir, att genom en
lagbestämmelse som den i fråga varande man ej lyckas
hindra de lärors utspridande, hvilka man anser falska;
man tillskapar i stället martyrer, och martyrglorian, vare
sig den förvärfvas för en god sak eller en dålig, är det
vissaste sätt att beröfva den dömande myndigheten dess
prestige och skaffa martyren anhängare.
Utrymmet medger ej, att längre uppehålla oss vid
denna sak, visst är, att frågan hör till dem som ej kunna
falla, man må hoppas att dess lösning ej är allt för aflägsen.
Af hr Svensén hade motion blifvit väckt, i syfte att
ändra kyrkomötets befogenhet. Som bekant, tillgår nu än-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>