Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från 1882 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin föregifna invertes kallelse. Kunna de legitimera sig som
profeterna eller apostlarne, eller dermed att de hafva någon
särskild kallelse från kyrkan att uppträda, så att de äro,
hvad Augsb. bekännelsen yttrar: rite vocati. Nej, intet
sådant hafva de att framvisa. Dock — de kunna kanske
legitimera sig med 1868 års i fråga varande förordning.
Alldeles icke!“
Anser läsaren troligt, att dessa ord verkligen yttrats
året adertonhundradeåttiotvå i vår Första kammare af en
teologie och filosofie doktor m. m.? De äro verkligen
ordagrant afskrifna ur protokollet.
Talaren begär, att man skall legitimera en invertes
kallelse med en kunglig förordning, eller med en särskild
kallelse från kyrkan. Men då blefve ju kallelsen icke längre
invertes, men utvertes. Dock, detta är ej det underbaraste
i de citerade raderna. Då talaren frågar om dessa
lekmannapredikanter kunna legitimera sig på samma sätt som
apostlarne, glömmer han försigtigtvis att angifva huru
apostlarne legitimerade sig. Det måste ha varit på ett mycket
otillfredsställande ‘ sätt, efter som flera af dem ändade sitt
lif med martyrdöden, något som ej gema kan hända den,
hvilken för myndigheterna legitimerat sin kallelse. Eller
menar talaren, att de just genom martyrdöden legitimerade
sig, och att åt våra lekmannapredikanter nu bör beredas
en motsvarande möjlighet, om också straffet, tack vare tidens
humanitetskraf, måste sänkas till böter eller, i bästa fall,
vatten och bröd? Någonting i denna väg är det sannolikt
att talaren vill ha fram, men hvad det är kan jag ej med
visshet utröna.
Ännu en sak må från denna kammares debatt i frågaji
omförmälas, det nämligen, att landshöfding Bergström ansåg
frågan böra falla, emedan ett bifall nog ej skulle tjena till
något, då frågan ej kunde lösas utan kyrkomötes bifall, och detta
först 1883 sammanträder. Detta ger oss anledning hoppas att
denne representant och flere* med honom, om frågan snart
igen skulle förekomma, få räknas bland dess förespråkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
