Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I tegel, i lera och på duk. Blick på vår nutidskonst af Claudius (non Marcellus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kraftfull konstnärspersonlighet, som väckte en sund känsla
för arkitekturens vigt och betydelse såsom oundgängligt
odlingsmedel för slägtet och gjorde detta både genom sina
byggnadsverk och sin gedigna skola af verkliga
byggnads-konstnärer“ — är detta, spörjer jag, tillräckligt? Är det
ens fullt riktigt?
Har nationalmuseum haft något inflytande på vår
byggnadskonst? Månne icke det huset är ett temligen enstaka
sakförhållande? Är det ens något “stort, monumentalt verk“?
Var det verkligen så glädjande, att Sveriges nationalmuseum
bygdes efter ritning af en främmande konstnär, hvilken
alldeles icke har något inom arkitekturen aktadt namn? Den
som något närmare aktgifvit på Berlins byggnader vet att
de vackraste, de i stilen ädlaste ingalunda förskrifva sig
från den arkitekten. Hade Schinkel lefvat och velat åtaga
sig uppdraget, kunde vi fått en kanske epokgörande
byggnad, och då hade vi haft anledning att glädja oss åt
verket, äfven om mästaren varit utländing. Men Stuler
be-höfde vi icke, enär redan då Scholander kommit till
konst-mognad.
Att Scholander var en snillrik och kraftfull
konstnärspersonlighet, det lär väl ingen kunna bestrida. Det är också
obestridligt, att han väckte en sund känsla af
arkitekturstilens vigt — inom en liten, mycket liten krets. Något
inflytande på ett stort antal tyckes han icke hafva haft. Hans
egna byggnadsverk voro allt för få, synnerligen hvad
enskilda hus vidkommer. Orsaken dertill är kanske icke så
lätt att angifva, men jag tror, att den kommit sanningen
bra nära som yttrat: “Stockholm är kanske icke nog rikt
för att bestå sig en arkitektur af första ordningen, och om
förmågan i det afseendet möjligtvis finnes hos några bland
dess byggherrar, så saknas ofta olyckligtvis viljan att för
erhållande af ett verkligt konstverk utgifva penningar, hvilka
kanske i stället plottras bort på mindre värdiga föremål."
Ja, det torde vara sjelfva hufvudsaken, och det är väl
också derför, som den “gedigna skola af verkliga byggnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
