Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I tegel, i lera och på duk. Blick på vår nutidskonst af Claudius (non Marcellus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro verkliga konstverk?) som inköpts för en summa af
638,194 kr., liksom man med sjelfbelåtenhet framhöll, att
ledamöternas antal stigit från 300 till 2,000.
Skåden omkring er i landet och svaren ärligt på
frågan: har konsten verkligen främjats i samma mån som
konstföreningsmedlemmarnes antal tilltagit?’ Är det
verkligen konstföreningarnas förtjenst, om konsten under det
halfva århundradet gjort några framsteg? Äro dessa
föreningars “civilisatoriska roll“ i sjelfva verket så
betydelsefull? Hvad var det konstakademiens direktör, grefve G. v.
Rosen sade? Jo, “hur mången gång har väl icke i
undangömda bygder den genom konstföreningarna föranstaltade
tillförseln af konstverk väckt till lif slumrande, omedvetna
anlag, hvilka eljest för alltid blifvit oupptäckta, och hur
ofta har icke sålunda en enda liten tafla, en statyett eller
ett kopparstick utgjort det ringa frö, ur hvilket sedermera
uppspirat de rikaste och yppigaste skördar!"
Det är vackert sågdt, skada blott att det icke är lika
sant som vackert, ty i det af grefve v. R. åberopade fall
lära konstföreningarna väl icke ha skapat några verkliga
konstnärer; det * fordras nog något mera än åsynen af “en
enda liten tafla, en statyett eller ett kopparstick* för att
bereda jordmånen för de “rikaste och yppigaste skördar“.
Det måste väl ej heller i sjelfva grefve v. R:s egen tanke
hänga så rätt till samman med den “civilisatoriska rollen“y
enär han vid samma tillfälle, Stockholms Konstförenings
femtioårsfest, målade föreningens framtid och då uttryckte den
åsigt,‘att föreningen bör upphöra att vara en
“välgörenhetsinrättning “ för att i stället kunna rikta sin uppmärksamhet,
uteslutande på den konstnärliga delen af sin mission.
“Inseende, att föreningen till sin hufvuduppgift bör hafva att
hos allmänheten väcka, utbilda och underhålla känslan för
det skona inom konsten, skall den afstå från att, som ofta
förr varit fallet, till följd af en missuppfattad
menniskovän-lighet uppamma ett slägte af dilettanter, som undandragits
en långt förmånligare verksamhet på andra kulturområden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
