Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I tegel, i lera och på duk. Blick på vår nutidskonst af Claudius (non Marcellus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller inom industrien." De der orden äro icke blott vackrat
utan framfor allt sanna, och det är för den fosterländska
konstvännen en glädje att höra dem uttalas af den som har
ett så stort inflytande på vårt lands konstförhållanden. Det
vore önskligt, att den der framtidshägringen redan nu vore
verklighet, ty går man ännu några årtionden fram i samma
riktning som hittills och köper i konstföreningarna blott för
att "uppmuntra", utan att fråga efter om denna
uppmuntran är förtjent, eller endast af barmhertighet, emedan det
är “synd om“ den eller den personen som företagit sig att
klottra på papper eller smeta på duk, så är fara för
handen, att vi förderfva hela vår konst — om vi någonsin haft
någon — eller omöjliggöra uppkomsten af en sådan.
I Stockholm har man icke nöjt sig med en
konstförening (uttalas äfven: konstförnedring), utan ansett sig
behöfva två. Den andra i ordningen, “Föreningen för nordisk
konst“ var länge icke annat än de “refuserades salong“, der
man för vrakpris köpte hvad den större och äldre
föreningen försmått och hvars utställning sällan eller aldrig
besöktes. Förhållandet är nu mera något annorlunda sedan
Förmeningen för nordisk konst skaffat sig en bättre
utställnings-lägenhet, alldeles in på näsan af Konstföreningen, höjt
års-afgiften, doGk ännu underbjudande medtäflaren, satt i
spetsen en snillrik konstnär och varm konstvän samt
inflytelserik konstledare och lärare, hvilka alle samman äro förenade
i grefve G. v. Rosens person, och antagit en rask och
verksam konservator, landskapsmålaren Hjalmar Sandberg.
Nu skola de två föreningarna täfla, och det inbillar en
och annan konstnär sig vara alldeles ypperligt för
“marknaden", en mycket farlig inbillning. Följden är icke någon
annan än att krafterna splittras. Om dessa små föreningar
handlade i konstens intresse, så sloge de sig tillsammans
och verkade med gemensamma krafter. Då kunde
möjligtvis något godt kunna åstadkommas, förutsatt naturligtvis,
att den grundsats efter hvilken inköpen bedrefvos icke längre
vore- barmhertighetens eller den fåkunniga uppmuntran af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
