Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emile Zolas författarskap. Med särskild anledning af ”Bättre slödder”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med dess större omsorg, ju närmare faran af ett intrång
är; vi parisare lefva alla på sådan fot. I det gemensamma
intresset har bruket stadgat en lag, som lyder: man anses
icke känna sina grannar, och bekantskapen inskränker sig
till en hattaftagning i trappan.
I det märkvärdiga huset vid -gatan Ghoiseul deremot
fraternisera invånarne från morgon till qväll. Dessa
men-niskor äro nästan aldrig hos sig, men väl hos de andra; de
vräka sig i alla sängar från entresolen till vindsvåningen;
det är ett hus för ömma möten; man tycker, att
portvakten icke borde vara i sitt vaktrum, utan på porttröskeln för
att tillropa de förbigående: “det bor riktigt vackra flickor
här i huset. “ Och när man lemnar denna bordell vid
gatan Ghoiseul, tycker man att samme portvakt borde be eder
om fyrtio sous till att köpa sig ett par handskar för att få
njuta af sällskapslifvet. Om äktenskapsbrottet icke
försiggår i trappan, är det utan tvifvel för att den är för
storartad; annars skulle ingen finna det besynnerligt att mellan
entresolen och första våningen träffa på en herre i färd
med att språka Pot-Bouille med en kökspiga.
Åh! hvilka kökspigor! Jag vet nog, att de icke alla
skrifva som fru de Sévigné och att de icke besitta samma
eleganta språk som pére Hyacinthe, hvilken för närvarande
håller föredrag i Vintercirkus. Också bör man få höra vackra
saker i tjenstfolkets rum, när dessa menniskor utan
uppfostran öppna sina hjertan för hvarandra. Men tror ni, att
* j
man i ett borgerligt hus länge skulle tåla smutsiga qvinnor,
som från fönster till fönster, från kök till kök, från den ena
ändan af gården till den andra, betitla hvarandra so, skarn,
smutskona, och som slå hvarandra “för käften“ med
af-skräden, utan att vare sig i huset vid gatan Ghoiseul eller
bland grannarne någon fäster sig dervid? Det lönade just
mödan att skrifva så många volymer öfver “mensklig
verklighet “, och att skrifva så många artiklar öfver naturalism,
Ur Dagens Krönika. II. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
