Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ett blad ur den nyare italienska skönliteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ropar dig, o Satan, som är det väsentliga i hvarje skapadt ting,
dig, som är materie och ande, dig, som är sinne och förnuft.
en modifikation, enligt hvilken satan skulle blifvit störtad genom
erkeengeln Mikael, och följaktligen skulle kunna vänta en restitution.
Man bör häraf kunna sluta, att jessidernas lära vidtagit här.
Jessiderna, en arabisk stam i Mesopotamien i våra .dagar, har
erhållit benämningen djefvulsdyrkare, men med orätt,’ ty de tillbedja
ej djefvulen, de vilja ej smäda honom, de anse t. o. m. orätt att.
smäda honom, om han än visat aldrig så stor olydnad mot Gud. •
Tvärtom böra vi önska — säga de — att han åter må komma till
nåd hos Gud; det är bättre, att vi alls icke bekymra oss om djefvulen,
eller tadla honom, utan hellre se till att vi sjelfva må vinna Guds
nåd. De anse profanerande att nämna djefvulens namn; då de nämna
honom, sker det med mystiska omskrifhingar, t. ex. ”den som I
kännen” eller "I veten hvem han är”, eller "den som $e okunniga
och enfaldiga fördöma”. Hans verkliga namn dölja de; ingen oinvigd
får känna det. De ha ofta varit utsatta för förföljelser, men de ha
hellre låtit döda sig, än de velat underkasta sig att smäda djefvulen..
Deras iära är hvarken af muhamedanskt eller hedniskt ursprung*
utan de synas fast mera hafva sin upprinnelse från någon kristen sekt.
Märkligt nog stå de anförda formlerna i öfverensstämmelse
med uttryck i Consuelo om lollarderna, sådana som: ”Måtte den
som blifvit förorättad (d. v. s. djefvulen) helsa eder!” Dessa ord skulle
blifvit yttrade till Consuelo af en böhmisk bonde, Zdenko, en
qvarlefva af lollardernas sekt. Då begär Consuelo upplysning af en
katolsk prest hvad meningen var och får veta att med de anförda
orden åsyftas djefvulen. En närvarande ung flicka anmärker då,
att helsningen betyder med andra ord: Drag åt h—el ”1 sanning
en rätt artig komplimang" — tillägger hon —, ”men det är ju dock
endast en mycket vanlig svordom”. Då yttrar presten: ”Nej, detta
tilltal är i den förvillade menniskans mun, som nyttjar det, ingen
ond önskan, och just den ligger hädelsen”. Dereffcer har
Consuelo-det redan anförda samtalet med Albert af Rudolstadt.
Vi vilja nu icke vidare fördjupa oss i de anförda lärorna,,
genom hvilkas citerande vi blott önskat att väcka våra läsares
intresse för en ny sida af Satansbegreppet. Vi skola ytterligare endast
återgifva ett egendomligt uttryck af en svensk teolog rörande jusfc
den afhandling, genom hvilken han blef antagen till teologie docent
i Lund. I ett i k. biblioteket befintligt, hittills otryckt bref till
skalden Dahlgren, skrifver Thomander, den blifvande biskopen,
angående sin disputation ”De Antichristo primæ Ecclesiæ” (1826):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
