Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ett blad ur den nyare italienska skönliteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med denna hemska åkallan slutar sången.
Och hvem har skalden velat förhärliga med denna
sång? Han svarar sjelf härpå:
“Jag har skrifvit min hymn till de två guddomligheterna
(Naturen och Förnuftet) i min själ, i din själ och i alla
goda och’ ädla själar: till de två guddomligheter, som den
ödsliga och råa asketismen afskyr under namn af kött och
verld, som teokratien bannlyser under namn af Satan.
* Satan är för asketikern skönheten, kärleken,
välbefinnandet, lyckan. En stackars nunna önskar sig en
endivieqvist; på den qvisten sitter Satan. En munk finner
behag i en fågel, som sjunger i hans ensliga cell; i den
sången dväljes Satan. Det är denna vilda asketism, som
förnekat naturen, familjen, staten, konsten, vetenskapen,
menniskoslägtet; som till förmån för det kommande lifvet
undertryckt det närvarande; som af kärlek till själen gisslat
och marterat kroppen . . . Satan är tanken, som flyger,
Satan är vetenskapen, som experimenterar, Satan är hjertat,
som brinner, Satan är pannan, på hvilken står skrifvet:
Jag böjer mig ej. Allt detta är sataniskt ...
“Vi finna Satan i det gamla testamentet. Han är
den förste rebellen mot Jehovas despotism i skapelsens
öken. Hvad sade då denne ädelmodige frestare åt mannens
följeslagarinna ? Han visade henne i den tillslutna och
enformiga lustgården det hemlighetsfulla träd, som bar
kunskapens och lifvets äpple; och han sade: äten af detta
och I skolen vara såsom gudar! — Och hvad annat sade
i sjelfva verket till oss Pytagoras, Anaxagoras, Sokrates,
Plato, Aristoteles? Hvad annat sade Galilei, Newton,
Kepler, Descartes, Kant? . . .
“Jag är ingen skeptiker. Jag älskar och jag tror.“
Såsom man finner, har Garducci med denna hymn
alldeles icke velat förhärliga det ondas princip. Han tror;
han säger det sjelf. Men på hvad? Han skulle måhända
ej sjelf kunna säga det, derför att gudinnan Natur och
gudinnan Förnuft sjelfva äro skapelser af det ändliga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
