Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den irländska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillhörigheter endast utgjordes af lösegendom var han en
bo-aire eller cow-aire. När han egde fädernejord var han
en flaith eller herre och hade rätt att utlega sin jord och
hålla slafvarl Byns höfding eller ri bodde på ett fäste inom
forskansningen, omgifven af de fångar han tagit i krig, men
för öfrigt icke innehafvande någon kunglig ställning.
Irlän-ländarne voro ett herdefolk. Deras näring var enkel,
bestående af bröd, mjölk m. m. Deras drägt var en löst
åtsittande skjorta, som gjordes kort för män och lång för
qvinnor, en mantel, fastad med ett band, och en väst. De
tillbragte sin tid med åkerbruksgöromål och nöjen af
åtskilliga slag samt voro begifna på möten i fria luften såsom
t. ex. ocnac\ en marknad, som hade till ändamål
kungörandet af lagar, reciterandet af poesi, häst-kapplöpningar
samt försäljning af boskap och alla slags varor. Den gamla
irländska konstitutionen bestod af fem stora familjer, som
kallades “de fem llords“; hvardera familjens hufvud varen
furste. De fem furstarne valde en ardigh eller öfverkonung,
och med honom sutto de i rådet för nationela
angelägenheter i det kejserliga Tara’s salar, der öfversuveränen bodde.
Medlemmarne af de fem stora familjerna voro 0’Connors
i Connaught, 0’Neills i Ulster? Mac Louglilins i Meath,
0’Briens i Munster och Murraghis i Leinster. Dessa
fem-hus hade under sig lägre hus och smärre familjer af hvilka
hvardera räknade från fem- till sexhundra, ja ända till
tusen stridbare män, men som alla — i de olika provinserna
— erkände de fem stora kungliga husens suveränitet och alla
buro den familjs namn, till hvilken de hörde. En familjs
höfding eller Tanist sammankallade under sin lifstid en
församling af hela stammen för val af hans efterträdare.
Den bäste och starkaste af familjen utsågs till detta embete.
Det fanns ingenting sådant som slafsinne inom en familj;
ty de voro alla af samma stam och buro samma namn.
Äfven den ringaste man talade 4erför till sin höfding i ett
djerft och fritt språk, och chefen behandlade den fattigaste
man såsom en like och broder. Hvarje furste hade sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>