Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den irländska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söndag eller ock plikta tolf pence (lika med omkring tolf
shillings nu för tiden) och en lekman som befanns bruka
någon annan bönbok än den af drottningen anbefalda
dömdes till fängelse första gången och till fängelse på
lifstid om förbrytelsen förnyades. Dessa stränga åtgärder
ledde till krig och revolutioner, hvilka slutade med att hela
landet blef nästan ödelagdt. Utanför Pale rådde anarki
och oreda; ty Thomas, earl af Sussex, ville beteckna perioden
af sitt ståthållarskap genom att bringa Irland till ordning
och fred, men då Ulster trotsade hela haps makt förslösades
hela denna period på bekämpandet af konungen i Ulster.
En af påfven Pius V utfärdad bulla, som afkunnade
bannlysning mot drottning Elisabeth och löste hennes undersåter
från deras trohetsed, helsades af irländarne med känslor af
tillfredsställelse och hopp; ty nu kände de sig ega frihet
att kämpa mot de hatade engelsmännen och med förenade
krafter drifva ut fienden ur sitt land, så att de ännu en
gång kunde få hafva Irlands jord för sig sjelfya och i fred
utöfva den katblska religionen. Fiendtligheterna fortsattes
under Elisabeths hela regering, och det slutliga resultatet blef
den starkaste partens, nämligen Englands seger. Elisabeth
gjorde hvad Englands föregående konungar ej kunnat göra;
hon eröfrade hela Irland; icke endast Pale utan äfven det
öfriga landet underkastades nu engelsk styrelse.
Hennes efterträdare, Jakob I, undanröjde det irländska
jordegendomssystemet och satte i dess ställe det engelska.
Han gaf stora landsträckor åt engelska kolonister och
öfver-lemnade hela provinsen Ulster åt Londons City. Det
under-kufvade folket bibehöll sig vid sidan af nybyggarne. Hvad
som inträffade kunde man tydligt ha förutsett, nämligen
att irländarne reste sig igen, så fort de kunde, begagnande
såsom förevändning än friheten, än religionen, än båda.
Karl I:s pekuniära behof förmådde hans ministrar att
föreslå, att en stor del af Gonnaught skulle förklaras
för-verkadt på grund af ofullständiga åtkomsthandlingar och
att det skulle koloniseras likasom Ulster. Konungen uppgaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
