Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den irländska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att få till stånd en sådan, efter den tidens sätt att tolka
dessa ord, införde han en undertryckningspolitik och
utfärdade stränga lagar mot papister, enligt hvilka ingen katolik fick
undervisa i en skola eller ens något af sina egna barn;
blandade äktenska,p förbjödos mellan personer med egendom,
och barnen måste uppfostras till protestanter; inga katoliker
fingo bära vapen, och om en katolik hade en god häst,
kunde hvarje protestant fråntaga honom den mot en
ersättning af fem pund. Den irländska industrien stäldes
under så ogynsamma vilkor som möjligt, och ull fick icke
exporteras till England, på det att icke en sådan export
skulle göra intrång i den engelska ylleindustrien. Resultatet
blef det vanliga. De kommersiela inskränkningarna ledde till
smuggling, ett yrke, som mycket underlättades af den
irländska kustens beskaffenhet, och en handel med
förbjudna varor drefs med Frankrike, hvilken ledde till i
moraliskt hänseende olyckliga resultat. Om manufakturerna
fått fritt utveckla sig, skulle befolkningen ha bevarat något
samband med kapitalet; såsom sakerna nu stälde sig, blef
jord nästan den enda egendomen, och nödvändigheten att
producera ull för smuggling bibehöll landet öfvervägande i
tillståndet af betesmark. Menniskorna, som förbjödos att
arbeta, fingo smuggla, och hastigt uppkommo en mängd
olagliga sammangaddningar ocli hemliga sällskap, från hvilka
dessa agrariska brott och mord kommit, som alltifrån denna
tid och intill nu äro Irlands olycka och vanära. Fattigdom
var upphofvet till dessa ting, och resultaten ha blifvit
förfärliga; ty nu bidraga snikenhet och skurkaktighet till att
framkalla oroligheter, och brottslingar döljas mera af fruktan
än af någon allmän sympati för illgerningsmännen. Medan
“mellanmännen" (the middle men) fullföljde sina
smugglings-affärer, drogo sig de fattiga fram så godt de kunde,
mottagande en hungerlön och ofta betalande de mest
öfver-drifna hyror för sina kojor. Sir Walter Raleighs gåfva,
potatisen, blef för Irland olycksbringande. En rotväxt, som
kan odlas nästan utan någon konst, flit eller kapital, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
