Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den irländska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversättaren tillägger härvid följande anmärkningar:
Sedan författarinnan till ofvanstående uppsats så klart
och lifligt skildrat det våld, som fordom föröfvades mot
irländska folket af engelska makthafvare, hvilka beröfvade
det dess jord, dess politiska sjelfständighet och dess frihet
att dyrka Gud enligt sin tro, skulle man ha väntat, att hon
lade i dagen någon mensklig sympati för de
missförhållanden och deraf följande lidanden i nutiden, som härröra
från dessa gamla oförrätter, och en rättskänsla, som kräfde
dessa missförhållandens afhjelpande. Men — nej, hon
skjuter skulden till dem helt och hållet på irländarne
sjelfva, på deras ostadighet, lättja, upprorsanda och
fullständiga oförmåga af ekonomisk sjelfhjelp och politisk
sjelfstyrelse. Det hufvudsakliga beviset för deras oförmåga
att skaffa sig ekonomiskt oberoende tyckes för henne ligga
deruti, att de efter århundradens sköfling och förtryck till
sitt ofantligt Öfvervägande flertal äro fattiga (hvilket för
resten de flesta engelsmän äro, trots Englands
“nationalrikedom"). Deras oförmåga af sjelfstyrelse synes hon
förnämligast finna ådagalagd genom den aldrig hvilande, genom
inga partiella reformer stillade irländska agitationen för
upphäfvande af den landet påtvungna parlamentariska
unionen med England. Den tid, då Irland ännu egde ett
eget parlament (före 1801), framhåller hon såsom ett
varnande exempel mot hvarje försök till irländsk “home rule“.
Men hon synes glömma, att detta parlament i
verkligheten representerade endast en ringa del af det irländska
folket, och att — oaktadt det ofantligt öfvervägande
flertalet af detta folk är katolskt — inga katoliker fingo
inväljas i detsamma, samt att således-den “terrorism" för hvilken
hon anklagar det, åtminstone ej kan tillskrifvas det celtiska
och katolska Irland. Hennes sätt att döma öfver
irlän-darnes agitationslust, som skall utgöra det största hindret
för dem att förbättra sin ekonomiska ställning, är i grunden
detsamma som om någon gjorde en man, hvilken en mäktig
granne frånlistat hans lilla egendom, till föremål för strängt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
