Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den irländska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klander derför, att han genom rättegång sökte återvinna
denna i stället för att blott arbeta, oaktadt grannen vore
nog ädelmodig att vilja låta honom tjenä för en liten
dagspenning på sin egen forna gård, och som om man
framställde detta den fattige mannens handlingssätt såsom ett
bevis på, att han ej kunde sköta sina egna angelägenheter
utan borde ställas under förmynderskap.
Författarinnan kan ej förstå, hvad irländarne numera
ha att klaga öfver. Katolikernas emancipation 1829 har,
enligt hennes tanke, undanröjt den sista rättmätiga grunden
till klagomål. Hon fäster sig naturligtvis icke vid en sådan
bagatell som att den jord, hvilken fordom frånröfvades
irländska folket — hvilket rof är första grunden till det
nuvarande eländet — aldrig blifvit återställd; och hon
ogillar Gfladstones försök att sätta förpaktarne i tillfälle att
småningom inlösa jorden. För henne är hvarje sådant
försök ett helgerån. Likasom alla försvarare af den absoluta,
oinskränkta privateganderätten till jord, anser hon-att stulen
egendom blifver rättmätig genom häfd. Denna grundsats
är visserligen i betraktande af det sätt, hvarpå denna
eganderätt mångenstädes tillkommit, i de herskande
klassernas intresse nödvändig; men den är farlig, ty den
frestar de arflösa klasserna i samhället att försöka i sin
ordning blifva inkräktare, på det att åtminstone deras
efterkommande må blifva rättmätige innehafvare, d. v. s.
att — såsom socialdemokratiens koryféer uttrycka sig —
“ expropiera expropriatörema“.
Författarinnan är mycket ond på den irländska
landt-befolkningen derför, att den icke tycker om sådana
godsherrar, som, för att förbättra sina egendomar, slå flere farms
tillsamman d. v. s. köra bort en stor del af förpaktarne
från den jord, som fordom tillhört och ännu, så vida man
ej blir egare genom att taga, tillhör folket. Att de ej äro
förtjusta öfver reformer i godsens jordbruk — af hvilka hela
fördelen tillfaller deras herrar — detta skall vara ett bevis
för deras på okunnighet och råhet grundade motvilja for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
