Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bernhard von Beskow om Tegnér m. fl. uttalanden i bref till landshöfdingen frih. Fr. Ridderstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm l3/i 1825.
Ehuru Argus sökt förlöjliga (bland annat) våra
hederliga förfaders vackra sed, att vid ingången af hvarje nytt
år tillönska sina vänner allt godt och nedkalla öfver dem
den högstes välsignelser, kan jag, som ej ännu är så
ny-modig som Argus, och som gema önskar lefva more
parentum, ej uraktlåta, att äfven för dig skriftligen förnya
välönskningarna för din välgång, dem jag redan i tysthet
gjort i mitt hjerta. Tack derjemte för lyckönskningen
till den akademiska lagern, som, lika med den kring
skinkorna, först grönskar i december*. Det nöje jag dermed
gjort mör och slägtingar kan af ingen timlig utmärkelse
uppvägas, och är jag derför Akademien verkligt förbunden.
Jag ämnade med denna post sända dig sjelfva poemet; ,
men som jag af min hustru inhämtat, det herrskapet torde
vara att hitförvänta innan utgången af nästa vecka, och då
dina sista timmar i ditt residens** äro för dyrbara, att med
dylikt lappri upptagas, håller jag för bäst, att uppskjuta •
med meddelandet af rim verket till din hitkomst. Jag har
varit och är ännu strängt sysselsatt med några poetiska
arbeten, såsom tulltaxan, lurendräjeri-förordningen,
gårdfari-handeln, etc. Spar således mina meddelanden i ett och
annat till de kunna ske muntligen.
for hvilket hon var utsatt under vägen från Lund till Stockholm,
att hon nu icke ens var användbar att hugga till torrved, hvaijemte
hans röst, såsom han uttrycker sig, ”af det gemena bränvinet på
gästgifvaregårdarne blifvit ännu. mera skrällande än forut”. Han
ber derför om ursäkt, att han ej kan tala skaldernas språk, utan
håller sig till den jerngrå prosan, såsom bättre passande en
bruks-egare.
* Beskows skaldestycke ”Sveriges anor” belönades på Svenska
akademiens högtidsdag i december 1824 med stora priset»
** Landshöfdingeresidenset i Westerås. Frih. Ridderstolpe
förordnades 1822 till vice landshöfding i Westmanland och utnämdes
följande året till ordinarie landshöfding öfver detta län, hvartill 1824
kom fullmakten att vara ståthållare på Westerås slott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
