Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bernhard von Beskow om Tegnér m. fl. uttalanden i bref till landshöfdingen frih. Fr. Ridderstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholm den 12 april 1847.
Tack för brefvet! Samtidigt med detsamma mottog
jag från Upsala tidningen om Hans Järtas död — en
förlust för det allmänna och särskildt för Svenska akademien
och för den hädangångnes många enskilda vänner. För
mer ån tretio år sedan hade jag den lyckan att göra hans
närmare bekantskap. Han uppmuntrade mina första steg
på författare- och embetsmanna-banan, och omfattade mig
alltsedan med en aldrig skiftande vänskap. Svenska
akademien är bäst i tillfälle, att uppskatta den nya och den
gamla tidens celebriteter. Hon har nu två lediga rum
(efter Tegnér och Järta), hon hotas snart med förlusterna
af Franzén och Geijer. Den store Berzelius är fortfarande
sjuklig. Och då man söker för de redan inträffade och för
de hotande förlusterna motsvarande ersättningar –—
ack, då vet man ej hvad man skall tänka om den nya
tidens hån öfver den gamla, om det unga Sveriges
sjelfbeprisning och rop på högre ljus och framskridande eller
om man ej nödgas instämma i skaldens ord:
”— — den nya tiden
är fattigdomens tid, den rika är forliden”[1]
— — — — — — — — — — — —
Io tuo
Bernardo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
