Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya bidrag till H. C. Andersens karakteristik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dersen undvek helst att tala om henne, men hon och
hennes förhållande lågo honom dock tungt på hjertat., Ständigt
måste han höra hennes förebråelser för det han gjorde så
litet för henne; hon kräfde honom till och med för “de
penge, som hun skyldte contoirist Höst for at skrive de to
sidste breve Andersen kunde väl också hysa tvifvel, om
hennes nöd verkligen var så stor, när hon lät skrifva:
“Mange gode folk bevise så mange godheder imod mig;
ofte giver de mig overflödighed af spise“. Och allt detta
under en tid, då han sjelf icke kunde uppehålla sig förutan
andras hjelp. I föreliggande bok meddelas nu utdrag ur
ett bref som hon sjelf har skrifvit. Man kan genom följande
rader lättare förstå sonens förstämning:
“Jeg takker for di Penge som du sende Guldbergs Di lo
• kiöbe Læret* til en Særk til mig men i mit Liv har jeg
aldrig eiet Saa grov en Særk det var som det groveste Sægetoi
... hva du har bedt mig om Skal jeg nog la være men at
misondelig Mennesker skildrer mig Saa Slet kan jeg (ikke)
gjore ved. Bespisnings anstalter har nu begönd og ieg faaet
Ma engang. Det er jo kun tönt men Saa bær det dog navnet
af varm Ma.“
. Och när man tänker på, att detta bref är till honom
som senare skref “Historien om en moder“, då blir
förhållandet hjertskärande. — Han sörjde som en god son
vid hennes död och kände sig derigenom stå alldeles ensam.
Hvad beträffar andra hjertesorger — vållade af det
täcka könet — så hade Andersen äfven sådana, ehuru han
aldrig gerna ville direkt tala derom. Tiga dermed för sina
vänner kunde han dock icke, och han kunde icke heller
låta verkten vara alldeles ovetande derom (det kunna ju
skalderna aldrig!). En och annan antydning derom finner
man alltså redan tidigt (Mit livs eventyr s. 90^91), men
han är likväl diskret — hvilket skalderna annars icke alltid
äro. Bland hans efterlemnade papper ha dock påträffats
< både bref, känsloutbrott och namn, vitnande om hans ömma
* Lærred = linne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
