Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episoder ur Fredrik Crusenstoipes lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om qvinnans ställning derstädes läses följande:
“Fruntimren hållas ganska strängt som i alla mohamedanska
länder; när de visa sig på gatorna, äro de alldeles betäckta
och insvepta i ett sorts täcke, kallad barukan, af ull och
bomullsväfnad. Endast en liten öppning är lemnad för ett
öga, för att kunna vägleda sig, på fotterna bära de tofflor
af åtskilliga farger eller en sorts saffiansstöflar. Strumpor
bruka blott förnämt manfolk, fruntimmer aldrig, karläme
bära en lång toga, ett par vida turkiska byxor, hvita, blå,
röda, gula o. d., omkring midjan en gördel mer eller mindre
rikt ornerad. Allmänt nyttjas en bournous, en sorts
slängkappa med capuchong, väfd af silke och ylle, ett särdeles
fint och vackert hvitt tyg; de förnäma bära dessa bournous
oändligt fina, så att de kunna i pris uppgå till mellan 10
och 20 spanska piastrar. Denna bournus lägga de aldrig
af sig hvarken i fria luften eller i rum. De, som ej hafva
råd bestå sig bournous, hafva likväl alltid barukan, som
äfven tjenar dem mot kölden. De förnäma nyttja den söm
kappa oberäknadt bournousen. På gatorna gå de alltid
insvepta i dessa barukaner, som de kasta om sig, så att den
betäcker hakan, viras om turbanen eller röda mössan och
faller sedan ner rundtomkring i draperier. ’ För ett ovandt
öga är det besynnerligt att ej se andra än dessa insvepta
spöken, fruntimren isynnerhet se ej ut som menniskor."
Om Grusenstolpe hade att utstå många svårigheter_4
afseende på utkomst och befordring under tre fjerdedelar
. af sin lefnad, hade han deremot en ovanlig tur att vinna
personers sympatier och välvilja. Gråbergs efterträdare,
generalkonsul Hahr och dennes fru hade äfven i sitt hus
upptagit honom som medlem och vän, hvilket framgår af
hans varma erkännande, antecknadt i hans dagbok, då han
lemnat Tripoli för att öfverresa till Italien. "Med hjertat
brinnande af tacksamhet — skrifver han — lemnade jag
detta ställe (Tripoli), der jag under mer än 2:ne års tid
städse njutit de mest smickrande prof af utländska vänners
godhet, och der jag af båda mina landsmän, först Gråberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
