Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episoder ur Fredrik Crusenstoipes lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
redan för flera är sedan kantrat pä de skandinaviska
blindskären. *
* *
* . ’
Vi öfvergå nu till en märklig händelse under
Grusenstolpes lefnadsafton.
Den utomordentliga tilldragelse, som gjort epok i så väl
verldshändelsernas som i deras literaturs historia, svenska
nordostpassagens expedition, med Nordenskiöld och
Palan-der i spetsen, hade efter en färd höljd af ära och lagrar pa
återresan till Europa beslutat äfven kasta ankar vid
Tajo-flodens hamn, der portugisiska hufvudstaden Lissabon är
* Att Crusenstolpes politiska uppfattning i ämnet var den enda
praktiskt riktiga, har just i dessa dagar blifvit bestyrkt genom ett
uttalande af ingen mindre auktoritet än Bismarck. Enligt den nyss
utkomna tredje delen af Poschingers ”Preussen im Bundestag
1851 — 1859” skref nämligen Bismarck, efter ett samtal med kejsar
Napoleon, från Paris i maj 1857 en depesch till preussiske
ministerpresidenten Manteuftel, deri det bland annat heter: ”Mina åsigter i
afseende på den skandinaviska unionen uttalade jag på kejsarens
begäran. Jag sade, att en sådan union, oaktadt all förmåga af
maritim utveckling, dock icke syntes mig nog stark for att genom egen
kraft bibehålla den ställning, hvari den genom sitt geografiska läge
skulle bringas till de större makterna, att den derför vore anvisad
på allianser och att den, sedan dess förhållanden blifvit mera
konsoliderade, kanske skulle komma att söka en sådan allians snarare hos
det genom protestantismen, rasslägtskapen och gemensamma andliga
och materiela intressen närastående Nordtyskland än annorstädes;
jag såge derför i ett skandinaviskt rike en för Preussen mindre
betänklig eventualitet än i någon stormakts mer eller mindre
fullständiga herravälde öfver Öresund. Huru svårt det emellertid vore att
göra sig säkra föreställningar om den sannolika politiska verkan af
en skandinavisk union, bevisade bäst den omständigheten, att så väl
England som Ryssland, såsom det tycktes af motsatta skäl,
voreogyn-samt stämda mot denna idé. Säkerligen skulle ett sådant nyskapadt
rike äfven behöfva minst en menniskoålder af oroligheter och
kanske inbördes krig för att konsolidera sig och skulle kanske alls icke
vara i stånd att hindra förlusten af Jutland.” — Jemför Aftonbladet
för 17 okt. 1882, der ett utförligare referat af ifrågavarande depesch
förekommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
